Bygge av viltbro över Rotebroleden.

Foto: Markus Marcetic

Fler ekodukter ska minska viltolyckorna

Viltolyckorna ökar dramatiskt och väntas slå nya rekord i år. Nya ekodukter och andra smarta djurpassager ska minska antalet viltolyckor.

Spaning

2019-10-16

Under bara de senaste fem åren (2014 ­­– 2018) har antalet inrapporterade viltolyckor ökat med cirka 35 procent, från 41 167 till 63 750 per år. Mörkertalet är dock stort. Förmodligen är det verkliga antalet väsentligt högre.

Rådjuren står för den klart största andelen av olyckorna. Därefter följer vildsvin, älg och hjort. Älgen är det farligaste djuret att kollidera med.

Den främsta förklaringen till det växande antalet viltolyckor är ökad trafik i kombination med fler vilda djur i markerna.

Flesta viltolyckor inträffar på hösten. Det beror bland annat på att fler människor då är ute i markerna, på grund av jakt och bär- och svampplockning, än under övriga delar av året, samtidigt som många djur går i brunst vilket bidrar till att de rör sig extra mycket och över större områden.

Sämre väglag och mörker ökar risken för olyckor ytterligare.

Varje år beräknas upp emot 1000 personer skadas i viltolyckor i trafiken, varav mellan 50 och 100 allvarligt. Några avlider.

För att underlätta för vilt att ta sig över trafikerade vägar, och för att minska antalet viltolyckor, har det bland annat byggts så kallade ekodukter.

Den senaste invigdes i våras och ligger på väg E65 mellan Svedala och Skurup i Skåne. Den första kronhjorten passerade ekodukten den 24 maj i år.

– Det finns idag sex stycken ekodukter i Sverige, från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Kravet på ekodukterna är bland annat att de ska vara minst 30 meter breda och utformade speciellt för djur, även om människor så klart också kan använda sig av dem. Men de är inte till för motortrafik, säger Mats Lindqvist som är miljöspecialist på Trafikverket.

En enklare variant, som det dessutom finns betydligt fler av än ekodukter, är så kallade faunabroar som kan vara betydligt smalare än 30 meter och som ofta består av grön yta i kombination med en enklare väg för gles biltrafik.

– I vår databas finns det inlagt sammanlagt 2 400 broar som i varierande utsträckning har funktioner för större vilt. En del av passagerna är mycket bra, medan andra är ganska så ineffektiva. Det är stor spännvidd.

Mats Lindqvist berättar att Trafikverket har kartlagt vilka områden som behöver åtgärdas för att minska antalet viltolyckor och underlätta för säkra djurpassager.

– Samtidigt som vi stängslar in vägar med vilt- eller faunastängsel behöver vi erbjuda viltet passagemöjligheter. Det kommer därför att bygga fler ekodukter och faunabroar. Vilda djur behöver kunna förflytta sig för att finna mat, vatten och skydd, men också för att kunna fortplanta sig.

Enligt Mats Lindqvist finns det flera länder i Europa som har kommit längre än Sverige när det gäller samspelet mellan trafiken och viltet.

– Vi har bland annat tittat på Nederländerna, Tyskland, Frankrike och Schweiz. Det är länder som har varit ganska så ambitiösa.

– Det går dock inte att bygga bort alla viltolyckor. Är det mycket vilt i ett område, blir det i allmänhet många olyckor. Därför är det viktigt att reglera stammarnas storlek.

Svenska ekodukter

  • E65 vid Svedala.
  • E6 norr om Kungsbacka.
  • E20 vid Hova.
  • Bärbyleden Uppsala.
  • E10 utanför Kiruna.
  • Över järnvägsspår i Kiruna

Källa: Trafikverket

#säkerhet / #trafikverket / #trafik

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.