Kraftig nederbörd kan ha förödande konsekvenser för en vägkonstruktion. Nu ska flera vägsträckor i Sverige klimatsäkras.
Foto: Patrick Trägårdh
Varmare klimat leder till extremare väder och ökade risker för bland annat ras och översvämningar. Under de kommande åren ska därför en rad vägar runt om i Sverige klimatsäkras.
– Vi kommer att identifiera riskpunkter och sätta in lämpliga åtgärder, säger Eva Liljegren som är Trafikverkets nationella samordnare för klimatanpassning.
Dokument
Höjda havsnivåer, ökade nederbördsmängder, kortare perioder med tjäle och mer extremt väder är troliga exempel på de klimatförändringar som vi, enligt de flesta experter, ännu bara sett antydningar av.
Det är förändringar som innebär växande påfrestningar på infrastrukturen. Ökat regnande till exempel, väntas leda till att fler vägar spolas bort och brokonstruktioner skadas samtidigt som riskerna för ras, erosion och skred ökar.
I fjol antog regeringen en nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029. I den satsas cirka 2,5 miljarder kronor på klimatanpassning. Av dessa ska 1,5 miljarder kronor användas till vägsatsningar och 1 miljard till järnvägsnätet.
– Riskidentifiering, riskbedömning och åtgärdande av risker är de viktigaste delarna i vårt klimatanpassningsarbete för att säkra en robust infrastruktur. Det handlar främst om risker som ras/skred, erosion, bortspolning och översvämning, säger Lovisa Lundgren som är nationell planerare på Trafikverket och ger några exempel på åtgärder:
Riskerna varierar både till omfattning och typ mellan olika delar av Sverige. I norr finns de stora älvdalarna med tidvis mycket höga vattenflöden som skapar erosion. I Norrland och i Västsverige består marken av lera och andra jordarter som lätt kan kommer i rörelse och bilda skred. I söder tillhör stigande vattennivåer och översvämningar de största problemen.
– För att kunna prioritera mellan risker, och för att fördela medel geografiskt över landet, har det arbetats fram prioriteringskriterier, säger Lovisa Lundgren.
Vilket innebär?
– Om en fysisk åtgärd behöver vidtas, sker en prioritering utifrån riskklasser.
Det som avgör i vilken riskklass exempelvis ett vägavsnitt, en tunnel eller bro tillhör är bland annat sannolikheten för att något ska inträffa och hur stora konsekvenserna kan bli.
– Högsta riskklass prioriteras främst.
Eva Liljegren, Trafikverkets nationella samordnare för klimatanpassning, säger att man vid nybyggnation tar hänsyn till de ökade risker som ett förändrat klimat för med sig. Men att anpassa alla nya broar, tunnar och vägar till de mest extrema scenarier skulle blir för dyrt.
– Den kommande Varbergstunneln är ett bra exempel. Den är tänkt att hålla i 120 år. Men att i dag bygga den så att den klarar alla tänkbara förhållandena om 100 år vore att ta i alldeles för mycket. Istället byggs den så att den senare kan anpassas om exempelvis havet skulle stiga mycket
E18, vid Panken, Värmland
E20, vid Finngösaravinen, Västra Götaland
E22, Ramdala, Blekinge
E22, Bro över Helge å, Kristianstad, Skåne
E45, Röda Sten-Götatunneln, Västra Götaland
Väg 13, Assmåsa, Skåne
Väg 41, Mellan Sundholmen och Björketorp, Västra Götaland
Väg 44, Unda-Fröland, Västra Götaland
Väg 62, Erosionsskydd längs Klarälven, Värmland
Väg 160, Varekil översvämningsrisk, Västra Götaland
Väg 165, Fiskebo, Västra Götaland
Väg 171, Långas vatten, Västra Götaland
Väg 171, Håby-Kungshamn, Västra Götaland
Väg 370, Nölviken, Infart till Malå, Västerbotten
Väg 800, Ersta, Södermanland
Pumpstation i Vellinge, Skåne
#vägar / #miljö / #säkerhet