Den typiska vintern i Blekingen är snö blandat med regn. Kalla vägbanor med regn ger svarthalka. Därför består uppdraget oftare av att salta än att ploga.

Foto: Mattias Johansson

Ovissheten är utmaningen när vädret är ombytligt

Snöslask och snabbt fallande temperaturer är den typiska vintern i Blekinge. För kollegorna på vägstationen Karlshamn handlar det om att veta vilka insatser som är bäst för att halkbekämpa i ett landskap med varierande terräng och nyckfullt väder.

Uppdrag

2019-03-19

Klockan är strax efter tio på förmiddagen. Mattias Ohlsson har precis druckit ur kaffet när han lämnar vägstationen i Karlshamn med vägservicebilen. Det är runt en plusgrad ute. Solen tittar fram mellan molnen. Åkrar och gräsmattor är pudrade med snö. Vägarna har någon centimeters snötäcke.

– När det är det här underlaget ser man inte vägskador. Det brukar vara rätt mycket just vid den här årstiden när det varit skiftande temperaturer och skiftande nederbörd. Det slits och det blir hål på vägarna, säger Mattias Ohlsson, vägarbetare på Svevia, medan han kör norrut på den sträcka med klass 4–5-vägar som han ansvarar för.

" Jag tycker det är helt underbart. Det är frihet under ansvar. "

Arbetsdagen började redan vid halv två på natten. Han hade jour som beredskapshavare. Från hemmet följde han väderläget och kallade ut saltbilar på Blekinges vägar. Han är van vid att gå upp mitt i natten på vintern. I flera år körde han lastbil för en av Svevias underentreprenörer innan han för två år sedan blev Svevia-anställd. Han stortrivs med att utföra vägservice.

–Jag tycker det är helt underbart. Det är frihet under ansvar. Jag har mitt vägområde, jag vet vad som ska göras och gör så gott jag kan med den tiden jag har och med de hjälpmedel jag har. Det finns även möjligheter att utvecklas inom driftområdet men än så länge vill jag vara yrkesarbetare.

Första stoppet efter bara några kilometer. En övergiven bil står i dikesrenen, nära en trevägskorsning.

Mattias Johansson

Mattias Ohlsson, Svevia

– Jag kör den här rundan var fjortonde dag, så bilen kan ha stått här i två veckor. Bärgare får ta hand om den, säger Mattias Ohlsson medan han fotograferar bilen och med hjälp av surfplattan skapar en åtgärdspunkt i appen Figo.

Om det kommer snö ska han handskotta bussfickor och röja grenar som kan brytas av snön. Utmaningen i jobbet är ovissheten som väntar.

– Man vet aldrig vad man kommer till. Jag kan ha en plan på morgonen, men sedan kan det komma något i vägen som är mer akut, säger Mattias Ohlsson.

På vägstationen i Karlshamn har platschef Anders Ottesen och arbetsledare Mattias Larsson precis ätit lunch. Båda började på Svevia 2015, samma år som Svevia fick driftpaketet och samma år som stormen Gorm drog in över Sydsverige.

– Det var körigt, kan man säga. Flera bussar körde i diket, säger Mattias Larsson.

Kollegorna slungades rakt in i ett extraordinärt väderläge, en situation med både vind och snö.

– När du tar ett driftpaket ska organisationen sättas och alla ska veta sina uppgifter. Om det börjar med en körig vinter, sätts alla på prov. Å andra sidan lär man sig extremt mycket, säger Anders Ottesen.

Stormar och snömängder hör annars till ovanligheterna i landskapet vid Östersjön. Villkoren är oftast slaskvinter. Det saltas mer än det plogas.

– Den typiska vintern är snöblandat regn, som övergår till snö på kvällen eller som övergår till regn på dagen. Kallt på nätterna, varmt på dagarna. Temperaturen i vägbanan kanske inte följer med riktigt på dagen. Sedan börjar det regna, det är fortfarande kallt i vägen och vi får svarthalka. Det är därför vi saltar mycket, säger Anders Ottesen

Vägstationen ligger i Stilleryds hamn, väster om Karlshamn. E22:an är trafikens pulsåder i området. Utifrån den går stickvägar norrut. Vädret och geografin är varierande och därmed också vintervägröjningen.

– Vi har kustområden, ö-landskap, öppna fält, höglänta och låglänta delar. E22:an ligger kustnära. Det kan regna på E22:an och två mil upp kan vi ha tio centimeter snö. Svårigheten är att göra rätt bedömning, säger Anders Ottesen.

Medan kollegor längre norrut i landet har fullt upp med snöröjning kan det i Blekinge på vintern finnas tid till underhållsarbete som att laga vajer, balk och skador i vägar men även röjningsarbeten, kantskärning och avvattning. I år har det också blivit en gång- och cykelväg och flera passager för grodor och uttrar.

Administratören Tereese Danielsson har precis fyllt på en kopp kaffe och stannar till vid lunchbordet för att prata med de andra. Stämningen är god på vägstationen. Kollegorna är måna om varandra och hjälps åt. Terese Danielsson pekar på Anders.

– Det är han som har satt ribban, säger hon.

Anders Ottesen vill ogärna ta åt sig hela äran, men berättar om sin filosofi som platschef.

Mattias Johansson

Anders Ottesen, Svevia

– Vi diskuterar väldigt mycket och tar gemensamma beslut. Jag tror att det nog är därför vi får den här sammanhållningen, säger han. Svevia i Blekinge har i flera år varit piloter i ett utvecklingsprojekt där digital teknik används för att effektivisera vägunderhållet, minska produktionskostnaderna och minska negativ miljöpåverkan.

– Vi har hela tiden här tyckt att man måste digitalisera. När frågan kom upp var vi på hugget och ville testa, säger Anders Ottesen.

Projektet har lett till flera vinster. För den som har jour innebär det minskad tid i telefon. I stället för att ringa ut varje åkare går en signal till samtliga genom ett knapptryck i datorn. Varje bil går att följa i datorn. Digitala kartor har ersatt papperskartor i bilarna. Nästa steg är prognosstyrd dynamisk ruttoptimering, där data från vädertjänsten ger förslag på saltbehov.

– Det kanske inte behöver vara fyra bilar ute utan det räcker med två som kör ett mindre område, för det är bara där vi har halka. Många gånger som beredskapshavare vet du inte var gränsen går utan vi får köra hela rundan. Det är givetvis en besparing på miljön och tidsbesparing också. Vi minimerar saltmängden genom att salta på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Vi sparar diesel och utsläpp. Vi kan jobba på ett enklare sätt och koncentrera oss på rätt saker, säger Anders Ottesen.

Tanken är att chaufförer framöver ska kunna få navigationshjälp.

– Om en bil går sönder kan vi ta en annan bil med en annan chaufför som aldrig har kört den rundan och tilldela honom en ny rutt. Då talar programmet om för honom hur han ska köra. Till en början fick ett stort jobb läggas på att få alla åkare att ha smarta mobiler för att kunna ha appen.

– Vi lyckades och nu fungerar det bra, säger Anders Ottesen.

Hur det fungerar i praktiken idag visar lastbilschauffören Dennis Rosenkvist när han hoppar upp i sätet på en ny Scania-lastbil. Han är anställd hos Rotsthen Transport som i sin tur kör åt GDL som är Svevias underentreprenör. Det ringer i hans mobiltelefon.

– Nu har jag 45 minuter på mig att ta mig ut, säger han och visar appen där han trycker för att visa att han börjar sin runda.

I samma app ska han efter avslutat pass meddela att jobbet är utfört. Han har kört saltbil i flera år och tycker det går bra att vara stand by och gå upp mitt i natten. – Det är inga problem. Jag vaknar lätt. Ploga är roligare än att salta. Det är roligare att putta undan snö och se vad det gör för skillnad, säger Dennis Rosenkvist och kör vidare medan skymningsljuset lägger sig över Blekinge.

#vägar / #underhåll / #teknik

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.