Den gamla Lidingöbron har utrustats med sensorer för att registrera förändringar i brokonstruktionen. Utmaningen är att bearbeta all data som samlas in av sensorerna.

Foto: Lidingö stad

Hur mår du idag Lidingöbron?

Genom att utrusta Lidingöbron med sensorer får forskare hjälp att dagligen läsa av hur den mår. Än så länge har inga konstigheter uppdagats, men under sommaren kommer bron att få utstå ett test som ska ge mer information.

Spaning

Den gamla Lidingöbron, som stod klar 1925, trafikeras idag av spårvagn, gång- och cykeltrafik och är mindre trafikerad nu än den någonsin varit under sin livstid.

– Förr körde mycket tyngre fordon, som lastbilar, över bron och därför tror vi att brons stål utmattats. Men vi tror också att den håller många år till. Det är som med en gammal bil – även om den rostar så kan motorn fungera felfritt, säger Raid Karoumi, professor på avdelningen för bro- och stålbyggnad vid KTH.

Han driver tillsammans med fler forskare ett projekt där de med hjälp av sensorer undersöker hur Lidingöbron mår.

Idén är att istället för att broförvaltaren skickar ut sina inspektörer så s2a information från brosensorerna kunna att tala om när det är läge att sätta in förebyggande åtgärder för att undvika stora skador och eller att behöva stänga av bron. Det kan exempelvis handla om sprickor, korrosions- och vibrationsskador.

privat

Raid Karoumi

Ännu har sensorerna inte levererat information som kräver några åtgärder, men under sommaren kommer ett broms- och accelerationstest att utföras med tågen som trafikerar bron.

–Testerna genomförs tillsammans med SL och kommer att utföras nattetid när det inte är någon annan trafik, genom att tågen accelererar och tvärnitar för att se om hastigheten påverkar brokonstruktionen. På så sätt kan SL ta beslut om de ska höja eller sänka hastigheten för tågen över bron.

Det Raid Karoumi och hans team gör är att de utvecklar algoritmer som analyserar data från sensorerna för att upptäcka begynnande broskador som inte syns med blotta ögat. Fördelen med sensorer är att de kontrollerar bron hela tiden, jämfört med en kontrollant som gör besiktningar med jämna tidsintervaller.

Utmaningen är att identifiera relevant information bland den enorma mängd sensordata som kommer in, men som projektet och forskningen på Lidingöbron ser ut så ligger teamet enligt Raid Karoumis, långt fram internationellt.

Själva sensorerna sitter klistrade eller svetsade på brons betong eller stål.

– De som sitter i lådor på betongfundamenten talar också om lutningen på fundamenten och om den ändras, säger Raid Karoumi.

För att hanteringen ska bli så smidig som möjlig sker en ständig utveckling av själva sensorerna.

– Broar har en livslängd på 100–120 år och sensorerna kanske klarar tio år. Under den tiden behövs underhåll och nya batterier. Målet är att de ska laddas och lagra energi via vibrationer i själva bron. Det pågår forskning kring det också.

Nu är det ett år i taget som gäller för projektet, och det är Lidingö Stad och Sweco som bestämmer när det ska avslutas.

– Jag tror att vi håller på fram till att den nya bron är på plats om några år, säger Raid Karoumi.

Förutom på Lidingöbron sitter just nu sensorer även på Essingebron som jobbar i skarpt läge och samlar information om hur en betongspricka öppnar och stänger sig.

– Vi vet nu hur en spricka ska bete sig under varierande trafik och temperatur, så om vi mäter avvikande beteende måste den åtgärdas.

#bro / #teknik / #framtid

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER