Foto: Denis Belitsky / Schutterstock

Brister i planeringen av höghastighetsjärnväg

Investeringen i höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö innebär, om den blir av, det största finansiella åtagandet i modern tid för den svenska staten. Riksrevisionen därför granskat planeringen bakom satsningen. Den övergripande slutsatsen är att planeringsprocessen har en rad brister.

Spaning

2019-12-06

Brister som riksrevisionen pekar på är flera. De menar att planeringen har utgått från lösningen snarare än problemet och att regeringen har tagit initiativ till höghastighetsjärnvägen utan att det funnits underlag i form av åtgärdsvalsstudier och samlade effektbedömningar.

Enligt riksrevisionen har det heller inte gjorts tillräckliga prövningar mot den så kallade fyrstegsprincipen, som innebär att det ska undersökas om andra, mindre kostsamma, åtgärder kan lösa det aktuella problemet. Att fyrstegsprincipen ska tillämpas varje gång ett tänkbart infrastrukturprojekt ska prövas är något som både riksdagen och regeringen ställt sig bakom.

Dessutom har ingen hänsyn tagits till om investeringen är samhällsekonomiskt effektiv. Höghastighetsjärnvägen riskerar därmed att konkurrera en stor del av andra infrastrukturprojekt som skulle ge mer nytta för pengarna. Granskningen visar vidare att kostnadsberäkningarna länge höll låg kvalitet och underskattade kostnaderna kraftigt. Från att år 2003 ha bedömts till 50 miljarder kronor har projektets förväntade kostnader nu vuxit till över 250 miljarder kronor.

Fakta: Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att i samråd med Transportstyrelsen, Trafikanalys och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) göra följande:

  • Identifiera de brister i förhållande till de transportpolitiska målen som höghastighetsjärnvägen är tänkt att lösa.
  • Utreda alternativa lösningar som kan avhjälpa de identifierade bristerna med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Det handlar framförallt om steg 1-åtgärder såsom avgifter och skatter för att uppnå ett effektivare kapacitetsutnyttjande, men även steg 2- och steg 3-åtgärder såsom optimeringsåtgärder och trimningsinsatser.
  • Genomföra samlade effektbedömningar av de viktigaste alternativen och jämföra dessa med samlade effektbedömningar för höghastighetsjärnvägen.

#spår / #framtid

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.