Som chef för verksamhetsområdet Investering på Trafikverket, styr Ali Sadeghi, hur anläggningsbranschen utformas.

Foto: Kenneth Hellman

Flyktingbarnet som styr anläggningsbranschen

Anläggningsbranschen står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Det menar Ali Sadeghi som är chef för Trafikverkets investeringsverksamhet.
– Det får inte bli så att så fort vi söker erfarna och kunniga människor är det bara män i 55-års åldern med kavaj och med svensk etnicitet som är aktuella. De behövs, men vi måste också bredda oss.

Porträtt

Som chef för verksamhetsområdet Investering inom Trafikverket, och med en årlig budget på cirka 15 miljarder kronor, är han en av anläggningsbranschens tyngsta makthavare.

– Och ett undantag ur ett mångfaldsperspektiv. Jag är flyktingpojken som i princip bestämmer hur anläggningsbranschen ska utformas. Det är jättekul.

1986 kom Ali Sadeghi tillsammans med sina föräldrar till Sverige från Iran. Han var då tio år gammal.

– I Sverige hade jag en trevlig uppväxt i Stockholms och Uppsalas förorter. Efter gymnasiet pluggade jag på KTH (väg och vatten). 2006 började jag på Banverket och följde sedan med till Trafikverket.

2013 blev han chef för Ostlänken (första delen i ett framtida höghastighetsnät mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö) och i fjol för Trafikverkets hela investeringsverksamhet.

– Jag har arbetat hårt, men också matchats fram till olika positioner. Ali Sadeghi säger att man inom Trafikverket ser utmaningar med anläggningsbranschens framtida kompetensförsörjning.

– Det finns flera skäl till det. Ett är att det är ganska många i branschen som är på väg att dra sig tillbaka av åldersskäl, ett annat att vi har extremt ökande produktionsvolymer i infrasektorn. Kombinationen av stor naturlig avgång och stora volymer kan leda till att vi om några år har fulla plånböcker, det vill säga mycket pengar att satsa på investeringar, men inga anläggningar att bygga.

Vad ska man göra åt det?
– Branschen måste våga bryta mönster och vidga perspektivet vid rekrytering. Det gäller så klart genus och etnicitet, men också annat. Vi bör till exempel söka efter kompetens även i andra branscher.

– Dessutom behöver synen på kompetens breddas. Den 55-årige svenske mannen är skicklig, men är inte alltid den enda med den rätta lösningen.

Varför är det så få med utländsk bakgrund i anläggningsbranschen?
– Mycket handlar om tradition, och där har vi en hel del att göra, tillsammans och var och en för sig.

Har det någon betydelse för kvaliteten i besluten om andelen kvinnor eller människor med utländsk bakgrund ökar?
– Jag kan inte peka på någon forskning som visar på det ena eller det andra resultatet, men jag är övertygad om att mångfald och olikheter berikar och gör att vi fattar bättre beslut. Dessutom ska människor värderas utifrån vad de kan, inte var de kommer ifrån eller om de är man eller kvinna.

Hur arbetar Trafikverket med frågan?
– Som beställare ska vi inte leda exempelvis teknikutvecklingen. Men vi ska ställa krav som driver på utvecklingen och säkerställa att en sådan sker. Samma sak är det med genus och mångfald.

Ställer ni sådana krav vid upphandling?
– Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv ställer vi bland annat krav på lärlings- och praktikplatser för nyanlända och människor som står utanför arbetslivet. Vi ställer självklart samma krav på oss själva, till exempel i vår mångfaldsplan.

Har din egen bakgrund som flykting inneburit någon nackdel för dig?
– Jag har aldrig upplevt att jag blivit särbehandlad i min karriär bara för att jag heter det som jag heter eller kommer därifrån jag kommer. Däremot kan jag uppleva att min pappa har blivit det.

#mångfald / #trafikverket / #Branschfolk

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER