Oväntat fynd i samband med grävningsarbete för VA-arbete

Foto: Svevia

Uppdragsarkeologi - När vägbygget blir en historisk resa

Det är inte ovanligt att arkeologiska utgrävningar görs med anledning av att en väg ska byggas eller breddas.

— Men oftast har man lite koll redan innan bygget börjar på var fornlämningarna finns, säger Carolina Andersson, Riksantikvarieämbetet.

Dokument

När E6 genom Skåne skulle byggas gjordes spännande arkeologiska fynd. Året var 2008 och de fynd som då gjordes var unikt. Ingenstans i Norden hade så mycket arkitektur och monumentalitet från yngre stenålder påträffats samlad på ett och samma ställe och på en så förhållandevis liten yta.

Enligt kulturmiljölagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Om behovet att ta bort en fornlämning överstiger intresset av att bevara den, till exempel vid ett vägbygge eller i samband med att det ska byggas nya bostäder, kan länsstyrelsen ge tillstånd till att fornlämningen tas bort. Villkoret är oftast att det görs en arkeologisk undersökning som bekostas av den som vill exploatera marken.

Undersökningar som sker i samband med markexploateringar brukar kallas uppdragsarkeologi och utgör ungefär 90 procent av alla arkeologiska utgrävningar i Sverige. Resterande görs i forskningssyfte.

Carolina Andersson, du är arkeolog och utredare vid Riksantikvarieämbetet, vilken är din roll?

— Jag arbetar med att både följa hur länsstyrelserna tillämpar kulturmiljölagen och utveckla regelverk och stöd i form av föreskrifter och vägledningar.

Hur stor del av de arkeologiska utgrävningar som görs i Sverige utförs med anledning av vägarbeten eller nybyggnad av väg?

— Jag har ingen bra statistik, det beror också på vad man menar med vägar, det görs ju cykelvägar, stadsgator, landsvägar… Stora motorvägsbyggen, som exempelvis E4:an norr om Uppsala eller E22 i Blekinge, där man gjorde grävningar och fann fornlämningar – är platser där man fick ny spännande kunskap. Då är möjligheten för nya fynd större än om man breddar en befintlig väg.

riksantikvarieämbetet

Carolina Andersson, Riksantikvarieämbetet

— Det finns ett register hos oss på Riksantikvarieämbetet där alla idag kända fornlämningar finns registrerade. Innan man drar igång ett vägbygge tittar man där och ser om det finns ”risk” för fornlämningar i området. Det kan till exempel vara så att man känner till ett gravfält, vilket ofta betyder att det finns en boplats inom rimligt avstånd, men man vet inte riktigt var. Då kan det vara ett incitament för länsstyrelsen att säga att här behöver vi gå igenom marken lite noggrannare.

Berätta enkelt om när och varför arkeologer kopplas in i samband med vägarbeten/nybyggnad.

— Utgångspunkten i kulturmiljölagen är att fornlämningar betraktas som en ändlig resurs och ska bevaras. Men i och med att vi har registret som ger en övergripande koll är arkeologer oftast redan inkopplade innan ett vägbygge dras igång. Det är ytterst sällan, några enstaka gånger per år bara, som fornminnen upptäcks helt utan föraning.

Kan du ge exempel på ett minnesvärt fynd som gjorts i samband med ett vägarbete?

— När man byggde nya E22 mellan Lösen och Jämsjö i Blekinge drogs vägen genom ett område där det bott människor i tusentals år. Då hittade man spår efter flera dösar, en grav från stenåldern med upprätta stora stenar som inte alls syntes ovan mark. Det var ett roligt fynd som berättade mer om det liv som levts på platsen.

Kan en väg vara ett fornminne – i så fall var finns de?

— I lagen pratar man om att en fornlämning ska uppfylla tre rekvisit: den ska vara från forna tider, vara ett uttryck för äldre tiders bruk och den ska vara varaktigt övergiven. Dessutom ska det ha tillkommit före 1850.

Vad kan det finns för vägar som uppfyller alla tre… Det skulle kunna vara så kallade hålvägar i så fall, en fåra i marken som bildats av slitage från hovar, klövar och fötter och som förstärkts av regnvatten.

Hur långt tillbaka har man byggt vägar, alltså inte bara skapat leder genom att många färdas på samma sträcka – i så fall vem var den forntida vägarbetaren?

— Från början använde man främst vatten som transportleder, att alltså frakta saker längs vattendrag. Om man pratar om mer medvetet vägbyggandet skulle jag säga den medeltida Göta landsväg som gick från Stockholm över Södertörn mot Götaland. Det var en av flera eriksgator. Innan Stockholm grundades i mitten av 1200-talet fanns den enklare Tingsvägen som ledde till platsen där det hölls ting vår och höst. Tingsvägen blev sedan en del av Göta landsväg. Först i mitten av 1600-talet blir det mer stadfäst att göra vägar för att kunna kommunicera och det skapades ett mer allmänt vägnät.

Fakta

Uppdragsarkeologi: Begreppet omfattar arkeologiska utredningar, förundersökningar och arkeologiska undersökningar

Uppdragsarkeologi inför vägbyggen: Det senaste året som det finns bra statistik om uppdragsarkeologi inför vägbyggen är 2011. Då gjordes 1075 uppdragsarkeologiska uppdrag.

Fördelning på typer av anläggningsarbeten: Av dessa totalt 1075 uppdrag var 78 inför byggande av väg och 11 inför byggande av gång- eller cykelväg. Merparten av undersökningarna gjordes inför olika typer av kabel- och ledningsdragningar, 405 stycken eller nybyggnationer, 217 stycken.

#markarbete / #vägar

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER