Området runt Igelbäcken naturreservat i Stockholm, Sundbyberg och Solna kommun år 2003 och 2018. Bilden är ett exempel på hur det gröna Stockholm minskar.

Foto: KTH

Stockholm växer, grönområdena krymper

Under de senaste två decennierna har Sveriges huvudstad expanderat i ett rasande tempo, och tillväxten fortsätter. Med en beräknad befolkningsökning om elva procent mellan 2015 och 2020 är Stockholm nu den snabbast växande huvudstaden i Europa.

Spaning

2019-05-24

Den bebyggda marken har under 2005 till 2015 ökat med 15 procent vilket motsvarar 116 kvadratkilometer. Parallellt med detta har stadens grönområden krympt. Det visar forskning från KTH som bygger på satellitdata.

I ett pressmeddelande anger de att 6,6 procent grönområde försvann från stadsdelen Kista-Rinkeby mellan åren 2005 och 2015. På andra och tredjeplats hamnar Farsta och Bromma på -4,9 respektive -3,5 procent.

Den minsta reduceringen av grönområden har Norrmalm, med -0,9 procent under tidsperioden. Men så finns det inte så mycket grönt att kapa ner heller. Stadsdelen består numera av 93,8 procent bebyggelse.

– Vår studie visar att den bebyggda marken nu står i begrepp att gå om odlingsmark och bli det andra största nyttjandeområdet i länets landskap efter skog, säger Yifang Ban.

Hon är professor vid avdelningen för geoinformatik på KTH och den som ansvarat för studien. Tillsammans med doktoranden Dorothy Furberg ser Yifang Ban att forskningsarbetet haft flera syften. Förutom att synliggöra de förändringar som sker kan resultatet placera förändringarna i en större kontext där de speglar vad som sker med den regionala, gröna infrastrukturen.

– Den största ökningen av bebyggd mark och minskningen av grönområden har skett i de norra och södra utkanterna av Stockholms kommun. Under tidsperioden har den bebyggda marken ökat med 16 procent vid den buffertzon om 200 meter mot naturreservaten som finns, säger Dorothy Furberg.

Konsekvenserna av de krympande grönområdena är bland annat att de så kallade gröna kilarna i Storstockholm minskat i omfång. Ett exempel på detta är området runt Skarpnäck, Trångsund och Älta där grönområdena minskat, ett annat är Järvakilen i anslutning till Igelbäckens naturreservat runt Stockholm, Sundbyberg och Solna kommun.

Arean där kilarna minskat i omfång kallas för svaga samband, då de är smala partier i de sammanhängande gröna kilarna. Dessa partier är avgörande för att binda samman de gröna kilarna och värdekärnorna i syfte att säkra rekreationsstråk, skapa tillgång till större strövområden och upprätthålla ekologiska spridningssamband. Om sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar.

– Den bebyggda marken har börjat överlappa ekologiska korridorer och de gröna kilarna i Stockholm, även om det för närvarande inte skett i en stor omfattning. Detta har ägt rum ofta i närhet av viktiga gröna svaga samband i landskapet. Givet vårt forskningsfynd är rekommendationen att man ökar insatsen när det kommer till att stärka regionens befintliga svaga samband, men också återskapa dem i viss mån, säger Yifang Ban.

Hon tillägger att det i Länsstyrelsens rapport "Förslag till grön infrastruktur regional handlingsplan för Stockholms län" från förra året finns en uppmaning att stärka några av de utsatta grönområdena.

Grönområden i Stockholm stad

Procentuell förändring av andel grönområde

  • Kista-Rinkeby: -6,6 %
  • Farsta: -4,9 %
  • Bromma: -3,5 %
  • Skarpnäck: -3,4 %
  • Enskede-Årsta-Vantör: -2,9 %
  • Spånga-Tensta -2,8%
  • Skärholmen: -2,2%
  • Östermalm: -2,2%
  • Älvsjö: -2,1 %
  • Hässelby-Vällingby: -2,1 %
  • Hägersten-Liljeholmen: -1,8 %
  • Kungsholmen: -1,4 %
  • Södermalm: -1,3 %
  • Normalm: -0,9 %

 

#utveckling / #framtid

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.