Återvunna bildäck skulle kunna användas mer i anläggningskonstruktioner.

Foto: Pixabay

Däckåtervinning i anläggninskonstruktioner

Återvunnet gummi i anläggningskonstruktioner används idag bland annat i vägunderbyggnad och asfalt. Men utvecklingspotentialen är stor med såväl tekniska, funktionella, miljö- och klimatmässiga fördelar att vinna.

Spaning

2017-09-06

 I en ny VTI-studie konstaterar forskarna att återvunnet gummi kan ge fördelar såväl ekonomiskt, som funktionellt och miljömässigt. Utmaningen är att få någon part att ta ansvar för vidareförädling, tillverkning och utförande av konstruktioner och produkter där återvunna däck helt eller delvis utgör råvaran.

Gummi har särskilda egenskaper i förhållande till andra material. När uttjänta däck återvinns kan man få fram olika produkter som till stora delar har kvar sina tekniska egenskaper. Materialet är mjukt, elastiskt, har isolerande och dränerande förmågor samt återfår sin ursprungliga form efter en belastning. Dessutom är det beständigt över tid.

– Egenskaperna kan utnyttjas för att framställa produkter och konstruktioner med unika kvaliteter, till exempel produkter som tål större deformation utan att gå sönder, som dämpar vibrationer och buller eller har renande och stabiliserande förmågor, säger Fredrik Hellman, forskare på VTI.

VTI har utrett hur man på ett bättre sätt skulle kunna utnyttja återvunna däck. Studien har fokuserat på olika återvinningsalternativ med hänsyn till utvecklingsmöjligheter, vilka egenskaper som tillförs, miljö- och klimatpåverkan samt möjlig kommersialisering.

svante örnberg

Utläggning av asfalt

Exempel på användningsområden är gummiinblandning i betongprodukter, vägunderbyggnad, utfyllnad samt ersättning av obundna stenmaterial, vibrations- och bullerdämpning av spårbunden trafik, cykel- och gångvägar med grön profil, gummiasfalt, rening av förorenat vatten och för stabilisering av metaller i förorenade massor.

– Det finns stor potential att utveckla anläggningskonstruktioner med återvunnet material. Vi har kunnat konstatera att det finns ekonomiska, tekniska/funktionella, miljö- och klimatmässiga fördelar att vinna, men att det i samtliga fall kräver mer forskning och verifiering, säger Fredrik Hellman.

Ett grundläggande problem är att det handlar om två olika värdekedjor utan naturlig länk; dels utförande av anläggningskonstruktioner och dels återvinning av avfall och restprodukter, vilka har helt olika fokus. För att skapa en länk måste någon part ta på sig rollen med ansvar för vidareförädling, tillverkning och utförande där återvunna däck helt eller till del utgör råvaran.

För att återvinningen ska bli kommersiellt gångbar är det flera viktiga aspekter som måste fastställas kring miljöpåverkan på kort och lång sikt, ekonomi, regelverk, ansvarsförhållanden och hur materialet skall omhändertas när konstruktionen har tjänat ut sin livslängd.

Projektet har fått ekonomiskt stöd inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, samt från Svensk Däckåtervinning (SDAB) och Rang-Sells Däckåtervinning.

#miljö / #utveckling

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.