Halka är en stor olycksrisk för cyklister men kunskapen om friktionsegenskaper för cykel saknas. Idag utgår man från bilars egenskaper.

Foto: Schutterstock

Behövs mer kunskap om cykelhalka

Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Krav och friktionsmätning har hittills utgått från bilars prestanda. Kunskapsluckor och fördjupade studier behövs.

Spaning

2019-01-15

Cyklingen ska öka samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Halka är en av de enskilt viktigaste orsakerna till många allvarliga cykelolyckor. Därför behöver gällande råd och riktlinjer för cykelvägar ses över, både vad gäller definierade friktionskrav och mätmetoder, enligt forskare på VTI.

– Varken krav eller sätt att mäta friktion på cykelvägar motsvarar cyklars förutsättningar och behov utan har istället utgått från bilars prestanda. Det behövs ökad kunskap om cykeldäcks friktionsegenskaper och det väggrepp som en cykel kan få på en cykelväg under olika förhållanden, säger Anna Niska projektledare för VTI-rapporten Cykelvägars friktion.

Forskningsprojektet har sammanställt fältmätningar med VTI:s portabla friktionsmätare på cykelvägar med en mängd olika underlag. Forskarna har även gjort jämförande mätningar i VTI:s stationära däckprovningsanläggning.
Friktionen påverkas av väglag, beläggningsmaterial, vägmarkeringar och brunnslock, vilket kan leda till stora variationer i friktionsnivån längs en och samma sträcka. Överraskningseffekten och därmed olycksrisken kan då bli stor.

Det handlar inte enbart om snö och is, även grus, löv, smuts och annat på vägytan kan minska friktionen.

Forskarna har identifierat platser som särskilt olycksdrabbade, bland annat broar, smågatsten, brunnslock och vägmarkeringar.

På sopsaltade cykelstråk kan halka uppstå där beläggningen är skadad och ojämn och sopborsten inte kunnat rengöra tillfredställande, där osaltade stråk korsar eller ansluter till saltade cykelstråk eller där cykelbanan korsar bilväg. När saltet späds ut kan vätskan frysa till eller snömodd bildas.

Det går också att utforma och konstruera cykelvägen på ett mer ändamålsenligt sätt

Utifrån den kunskapen är det viktigt att informera både cyklisten var halka kan uppstå men även väghållaren som kan anpassa halkbekämpningen därefter. Det går också att utforma och konstruera cykelvägen på ett mer ändamålmässigt sätt.

– De relativt stora kunskapsluckor som återstår kräver fördjupade studier. Vi behöver tydligare definiera gränsen för när halka uppstår för en cyklist, säger Anna Niska.

För att kunna göra det krävs tester när cyklister bromsar och manövrar med olika däck på olika ytor med känd friktion. Definitionen på friktionskrav och mätmetoder behöver ses över, liksom kravspecifikationer för beläggningen på gång- och cykelvägar som fungerar väl både sommar och vinter. Liknande studier behövs även för fotgängare med deras perspektiv i centrum.

Rapporten är framtagen med stöd från Trafikverkets skyltfond.

#TAGG / #TAGG2 / #TAGG3

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.