Det är stor skillnad på hur mycket pengar som Sveriges olika kommuner satsar på vägunderhåll.

Foto: Markus Marcetic

Kommunerna som satsar mest och minst på vägar

Det är stor skillnad på hur mycket kommunerna satsar på drift och underhåll av gator och vägar. En av de kommuner som satsar mest är Leksand i Dalarna. Berghs kommun i Jämtland har minst kostnader för vägunderhåll.

Dokument

I Perspektiv har med hjälp av kommun- och landstingsdatabasen Kolada, som är den enda som omfattar samtliga kommuner, försökt få en bild av hur mycket olika kommuner satsar på drift och underhåll av gator och vägar.

Under perioden 2013 – 2016 hade Leksands kommun högst nettokostnad per invånare för drift av ”väg- och järnvägsnät och parkering” av alla kommuner i Sverige.

– Vi har fyra mil kommunala gator och tre mil gång- och cykelvägar, vilket kanske inte är så mycket. Men vi sköter också om 33 mil enskild väg. Vi är en av de kommuner som ger mest ekonomiskt stöd till enskilda vägar, säger trafikingenjör Lars Lindblom vid Leksands kommun.

Varför gör ni det?

– Det är ett arv från kommunsammanslagningen på 1970-talet. För att likställa tätorterna i de tre kommunerna som slogs samman, bestämde man att kommunen skulle svara för väghållningen. Då åkte även alla byar med. Leksand består av över 90 byar som det bor folk i. Det blev med andra ord ett ganska stort engagemang som dessutom har vuxit med åren.

– Ett stort bekymmer, framför allt på sikt, är att ett stort antal vägföreningar somnat in som ett resultat av att kommunens sköter många enskilda vägar.

Varför är det ett problem?

– När det till exempel ska läggas ny asfalt eller genomföras bärighetshöjande åtgärder, är det vägägaren som ska stå för kostnaden. Men i och med att vägföreningarna har somnat in finns det ingen som kan ta in de ekonomiska medel som behövs.

– Det pågår en process som går ut på att väcka upp föreningar. Men det finns ett visst motstånd. En del tycker att kommunen ska stå för allt. Vi har en lång resa framför oss för att få en långsiktigt hållbar lösning.

Bergs är den kommun i Sverige som satsar minst på kommunal väghållning.

– Vi har inga kommunala gator. Det är förklaringen, säger Jesper Tjulin som är stabschef i Bergs kommun.

För cirka 20 år sedan bestämde sig kommunen för att lägga ut de kommunala vägarna på samfälligheter.

– Vi är den mesta landsbygdskommunen i Sverige, alltså den kommun som har den lägsta tätortsgraden. I Bergs kommun bor man i många små byar och orter, berättar Jesper Tjulin.

Vid sidan om de enskilda vägarna finns det även ett antal statliga vägar som går genom kommunen, till exempel E45. Dessa svarar Trafikverket för.

Trots avsaknaden av egna vägar saknar inte Bergs kommun helt gatukostnader.

Under perioden 2013 – 2016 betalade kommuninvånarna i genomsnitt 93 kronor per år till vägunderhållning via skattsedeln, enligt statistikdatabasen Kolada (”väg- och järnvägsnät och parkering”).

– Även om vi inte förvaltar egna vägar, är vi andelsägare i vissa vägföreningar. I till exempel kommunens centralort Svenstavik är vi den största andelsägaren.

Kommunerna som lägger mest och minst pengar på vägunderhåll

De 20 kommuner som satsar mest per invånare, i fallande ordning:

  • Leksand
  • Härjedalen
  • Lomma
  • Laxå
  • Arboga
  • Malmö
  • Haparanda
  • Nykvarn
  • Vara
  • Piteå
  • Trosa
  • Huddinge
  • Säffle
  • Hjo
  • Timrå
  • Danderyd
  • Örnsköldsvik
  • Gällivare
  • Lidingö
  • Fagersta

De 20 kommuner som satsar minst per invånare, i stigande ordning:

  • Berg
  • Orust
  • Kiruna
  • Solna
  • Munkedal
  • Krokom
  • Tjörn
  • Nordmaling
  • Ekerö
  • Färgelanda
  • Göteborg
  • Sundbyberg
  • Åstorp
  • Ystad
  • Vimmerby
  • Hylte
  • Botkyrka
  • Stockholm
  • Gagnef
  • Lekeberg

Avser drift och underhåll av samt bidrag till statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar, cykel och gångvägar och järnvägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi.

Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag.

 

Databasen Kolada

Omfattning: Databasen Kolada är den mest omfattanden som finns i Sverige på det här området och omfattar cirka 5000 nyckeltal gällande kommunernas och landstingens verksamhet.

Innehåll: Uppgifterna i databasen hämtas från statistikansvariga myndigheter och från de flesta kommuner och landsting.

Vägunderhåll i Kolada: Det finns inga nyckeltal i Kolada som bara gäller drift och underhåll av vägar, däremot för drift av väg- och järnvägsnät samt parkering.

Översiktlig bild: Kommuners sätt att värdera och registrera sina kostnader för bland annat gator varierar en del, vilket gör att uppgifterna i Kolada främst ger en översiktlig bild.

Bakom Kolada står svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

#Vägar/ #underhåll / #kommun

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER