Om Sveriges vägar och infrastruktur
Häromåret varnade PTS i en analys för att bredbandsutbyggnaden på landsbygden hotas av svårigheter att lägga ner fiber längs många av de mindre och lågtrafikerade vägar som Trafikverket förvaltar.
Foto: Markus Marceitc
Se hela listan: Bredbandsutbyggnaden - kommun för kommun
Det är stor skillnad hur långt bredbandsutbyggnaden kommit i olika delar av Sverige. I Stockholm till exempel har nästa alla hushåll tillgång till snabbt bredband, men bara var tredje i Skinnskatteberg.
Dokument
Enligt Post- och telestyrelsens (PTS) senaste statistik hade ifjol 82 procent av alla företag och hushåll i Sverige tillgång till snabbt bredband (100 Mbit/sekund) vilket var en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2017.
Det finns dock stora geografiska skillnader. Några exempel:
- 87 procent av tätortshushållen hade 2018 tillgång till fast bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet). Bland hushåll i glesbygden var andelen i genomsnitt 41 procent. I bland annat Norrbotten, Skåne och Blekinge var andelen betydligt lägre.
- 94 procent av hushållen och 91 procent av arbetsställena i Stockholms län hade 2018 tillgång till snabbt fast bredband. I exempelvis Kalmar län var andelen 67 respektive 57 procent.
Enligt regeringens bredbandsstrategi bör alla i Sverige år 2025 ha tillgång till snabbt bredband och stabila mobila tjänster av god kvalitet.
Björn Galant, som arbetar med infrastrukturfrågor på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), säger att det är avgörande att alla på landsbygden får tillgång till bra och snabbt bredband.
– Tyvärr är risken stor att det inte blir så inom rimlig tid, vilket kommer att förstärka skillnaderna mellan stad och land. Detta är en av de frågor som diskuteras allra mest bland våra medlemmar.
– Det blir allt viktigare med bra, stabilt och snabbt bredband för att kunna bo och driva företag på landsbygden, inte minst jordbruk.
Vad bör staten göra?
– Se till att det blir en bra bredbandsutbyggnad i hela Sverige, även på landsbygden. Med tanke på de stora avstånd som det ibland kan vara mellan hus och gårdar behöver staten skjuta till mer pengar till utbyggnaden.
Häromåret varnade PTS i en analys för att bredbandsutbyggnaden på landsbygden hotas av svårigheter att lägga ner fiber längs många av de mindre och lågtrafikerade vägar som Trafikverket förvaltar.
Trafikverket
Annika Jokela, Trafikverket
– Ofta är det så kallade vägområdet litet när det gäller mindre och lågtrafikerade vägar. Ibland saknas ytterslänt och släntfot, och det är där som vi normalt vill att ledningar grävs ner om det ska ske, säger Annika Jokela som är verksamhetsutvecklare på Trafikverket.
– Vi vill att ledningarna ska ligga så långt ifrån vägen som möjligt och inte läggas in i vägkroppen, vilket kan leda till framtida problem. Bland annat ökar risken för att man får in vatten i vägen.
Annika Jokela berättar att sedan första april kan den som önskar att lägga ledningar i problematiska områden på plats få träffa personal från Trafikverket för att diskutera eventuella svårigheter och att vad som bör göras.
– Det kan man göra redan innan man har skickat in ansökan om att få gräva ned en ledning på en viss plats.
Vad gör man om det inte finns något alternativ dragning?
– Tidigare sa vi ofta nej till dragningar som riskerar att påverka vägen negativt. Finns det inget alternativ, ska vi nu kunna säga ja. Dock med återställningsvillkor och att vi får ersättning för våra ökade kostnader för exempelvis underhåll.
Hela listan kommun för kommun
Tillgången till fast bredband skiljer sig avsevärt mellan stad och landsbygd. Se hela listan, för varje län och varje kommun här:
Utbyggnad av bredband lista från PTS - hela listan
Excel, 80.7 kB.
#kommun / #utveckling / #trafikverket
