Byggarbetsplatsen som ligger mitt i centrala Göteborg rymmer både byggbaracker, arbetsmaskiner och spännande arkeologiska fynd.

Foto: Svante Örnberg

Oväntat möte med historien i Brunnsparken

Eftersom uppdraget främst gällde arbete ovan jord var det aldrig tal om att fornlämningar skulle kunna påverka Svevias ombyggnad av Brunnsparken i centrala Göteborg.

— Sen tog det knappt två veckor innan vi hittade resterna av en mur från 1600-talet, berättar Malin Krantz, entreprenadchef.

Uppdrag

Platsen är Göteborgs mest centrala knytpunkt för kollektivtrafik, härifrån avgår under högtrafik 120 spårvagnar och 130 bussar i timmen. Mitt i smeten ligger själva parken. Ursprungligen belägen på en holme i Stora Hamnkanalen som kallades Järnvågsplatsen efter den järnvåg som låg där under drygt ett sekel från sent 1600-tal.

Idag är det bara vallgraven på parkens ena sida som inte fyllts igen, i övrigt är Brunnsparken omgiven av hus och trafik. Sedan början av augusti även av Svevias plank. På utsidan sitter bilder och text om hur parken kommer att se ut när ombyggnaden är klar. På ett par ställen är det fönster för att göteborgarna ska kunna följa arbetet innanför.

Det är här Malin Krantz och hennes kollegor, Daniel Berner, tf platschef och arbetsledare Tobias Petersson och deras medarbetare, skapar den nya Brunnsparken. Parken har genom åren varit föremål för otaliga diskussioner och något av ett problembarn i Göteborg. White arkitekter har ritat det förslag som nu förverkligas och ska göra Brunnsparken tryggare, ljusare och grönare.

— Det var redan tidigt i arbetet, när vi skulle lägga ner ett fördröjningssystem för dagvatten på bara 50-60 centimeters djup, som det tog stopp, berättar Daniel Berner.

marit Larsdotter

Malin Krantz, Svevia

— Vi ringde på en gång till vår kund Park- och naturförvaltningen som kontaktade antikvarien på Stadsmuseet som kom hit och berättade vad vi stött på, säger Malin.

De visar på en uråldrig skiss hur byggnaderna som utgjorde järnvågen på 1600-talet, troligen var placerade. Att det sannolikt var den ena drygt 300-åriga byggnadens vägg som nu satte stopp för Svevias ursprungsplan.

— Vi fick snabbt komma på en alternativ lösning och det visade sig finnas utrymme på samma djup en bit in i parken, säger Daniel.

— De tolv meter rör som vi redan grävt ner på den ursprungligt tänkta platsen får troligen ligga kvar. Och så fyller vi dem med skumbetong för att de inte ska kunna gå sönder och bilda hålrum som sen ger sättningar i markbeläggningen, säger Tobias Petersson.

Sedan det oväntade mötet med muren och de svårigheter som följde lösts har Svevias medarbetare på plats gjort fler arkeologiska fynd: Tre kanonkulor som låg tillsammans ”som en trillingnöt” som antikvarien formulerade fyndet.

— Och en del av en eldstad, säger Malin.

Hur ser ni på arkeologiska fynd ni gör i arbetet, är de mest ett störande moment som försenar arbetet eller ett plus?

— Jag tycker det är spännande, säger Daniel och de andra håller med.

— Det har också varit lärorikt att få så mycket tid ihop med arkeologerna, det samarbetet har funkat väldigt bra, säger Malin Krantz.

— Även samarbetet med kunden, Park- och naturförvaltningen, har fungerat bra där alla inblandade har varit måna om att hitta lösningar för att minimera störningar.

När Svevia för fyra år sedan renoverade intilliggande fontänen och statyn Såningskvinnan (som aldrig kallas för någonting annat än Johanna) var det mer väntat att stöta på spår av människors liv och aktivitet.

— Då grävde vi fem-sex meter djupt för att lägga ner nya pumpar till fontänen och det kom fram delar av järnvågen. Inför det här uppdraget fanns det ingenting i handlingarna som tydde på att vi skulle göra arkeologiska fynd. Vi skulle visserligen gräva 2,5 meter djupt och då finns ju risken men den uppgiften måste kommit bort vid projekteringen, säger Malin Krantz.

Ombyggnaden av Brunnsparken var planerad för att de olika momenten skulle ligga efter varandra och bara i viss mån vara överlappande. De arkeologiska fynden har gjort att flera moment istället sker parallellt, men tidplanen kommer att hållas. Upprustningen ska vara klar i månadsskiftet mars/april 2020. Invigningen är planerad till juni 2020.

— Mest av allt är det fascinerande och roligt att få kunskap om svunnen tid och jag är väldigt imponerad av vilket öga arkeologerna har för att förstå vad det är, de där fynden från 1600-talet, säger Malin Krantz.

— När man själv ser några geggiga stenar kan de se en eldstad och berätta en om det liv som levts på platsen, säger Daniel Berner.

#kommun / # Markarbete

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER