Så ska geofencing införas i svenska städer

Tekniken som används vid geofencing kan till exempel begränsa fordons hastighet eller styra om fordonet ska gå på bränsle eller el. Det går också att styra så att enbart behöriga fordon kan köra inom ett visst område.

– Uppkopplade fordon kan göra transporter mer effektiva, öka trafiksäkerheten och minska klimatpåverkan, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.

Trafikverket har i uppdrag av regeringen att testa geofencing i stadsmiljö och leder ett samarbetsprojekt där Scania, Volvokoncernen, Volvo Cars, Stockholms stad, Göteborgs stad och Veoneer deltar. Till en början fokuserar projektet främst på yrkestrafiken. I Göteborg finns redan busslinjer som har styrd maxfart och som går på el i utpekade zoner.

Den 6 december presenterade Trafikverket tillsammans med sina samarbetsparter en handlingsplan för att införa geofencing i större skala i svenska städer. Stockholm och Göteborg är de orter som ligger främst med att vilja införa tekniken.

Ett problem som bland annat har identifierats är att det saknas en fungerande digital infrastruktur och att det inte heller finns något regelverk att tillämpa.

– I handlingsplanen fokuserar vi på piloter och regelverk, säger Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket. Att införa geofencing i större skala är en komplex process. Men för att inte tappa fart är det viktigt att komma igång med de aktörer som redan kan och vill kvalitetssäkra sina resor med den här nya tekniken.

Fram till 2022 ska projektet bland annat ta fram rutiner som gör det möjligt för städer att implementera geofencing på plats. Vidare ska projektet ge förslag på incitament för uppkopplade fordon och infrastruktur, exempelvis genom att skapa ökad tillgänglighet till vissa områden i rusningstrafik eller för nattleverenser, samt genomföra piloter i utpekade zoner.

Målet är också att etablera en nationell digital infrastruktur som harmonierar med europeisk standard.

– Det är viktigt för industrin att ha lösningar som även fungerar internationellt. Det blir problematiskt om varje land skapar sin standard, säger Maria Krafft.

Fröet till samarbetet kring geofencing såddes efter terrordådet på Drottninggatan 2017. Tekniken kommer på sikt att kunna begränsa fordons tillgång till zoner, något som förutom att skona miljön kan försvåra liknande attacker.

– Men i nuläget har geofencing mest att hämta hem när det gäller att förhindra olyckor. Om 15 procent av trafiken håller en låg, jämn hastighet påverkar det övriga flödet positivt, säger Maria Krafft.