Foto: Markus Marcetic

Med möjlighet att påverka - upphandlingskrav på social hållbarhet

Jämlikhet, mångfald och schyssta villkor. Genom att ställa krav i upphandlingar av svensk infrastruktur har Trafikverket stora möjligheter att påverka leverantörernas arbete med social hållbarhet.

Dokument

2020-05-04

Trafikverket ställer numera sociala krav i alla sina upphandlingar och det finns möjlighet att utesluta en leverantör från en upphandling om det kan bevisas tidigare brott mot arbetsrättsliga villkor eller skatteskulder.

Begreppet social hållbarhet har kommit högre upp på agendan efter att FN antog de 17 globala hållbarhetsmålen Agenda 2030, där mycket handlar om att uppnå ett socialt hållbart samhälle.

trafikverket

Ali Sadeghi, direktör Investering, Trafikverket.

– Upphandlingar är en avgörande grund för att nå resultat, det gäller generellt och i synnerhet social hållbarhet. Det vi köper, det får vi, säger Ali Sadeghi, direktör Investering på Trafikverket.

Kraven som ställs ska säkerställa att entreprenörers anställda får minimilöner, att entreprenören betalar skatt och att ingen medborgargrupp diskrimineras. Entreprenören ska beakta jämställdhetsperspektivet och även jobba aktivt med att få in nyanlända i projekten. Via upphandling kan man också verka för att material är tillverkat på ett juste sätt, utan barnarbete eller andra dåliga villkor.

– Ett gott exempel på hur man kan jobba med sociala krav är hur vi jobbat med kontroll och justering av löner i ett av våra stängslingsprojekt. Det var möjligt tack vare sociala krav i kontrakt, intern utbildning, uppföljning och dialog med Byggnads, säger Ali Sadeghi.

Trafikverket är också den första statliga myndigheten i Sverige som fått i uppdrag av regeringen att införa sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa i sina upphandlingar.

– Årligen får 300-400 personer anställning eller praktik hos Trafikverkets leverantörer i cirka 150 kontrakt. Det bidrar till sysselsättning och kompetensförsörjning, säger Ali Sadeghi.

Sociala kontraktskrav ställs som så kallade särskilda kontraktskrav och utvärderas eftersom.

– När en brist upptäcks i ett kontrakt avhjälps den på motsvarande sätt som andra brister, med en handlingsplan som vi ska godkänna. Om bristen inte avhjälps har vi möjlighet att häva kontraktet. Vi kan dessutom jobba med mervärdesparametrar och incitament, såsom bonus under själva upphandlings- respektive kontraktförfarandet, säger Ali Sadeghi.

Förutom att skriva in sociala krav i upphandlingar jobbar Trafikverket också med social hållbarhet internt inom verket, och i planering och utredning av kommande projekt. Charlotta Palmlund är utredare på Trafikverket och hon har tagit fram en strategi för detta.

– Vårt arbete handlar mycket om att det vi bygger ska möjliggöra likvärdig tillgänglighet i alla grupper oavsett kön ålder och etnicitet och socioekonomisk status. Du ska kunna ha samma möjlighet att transportera dig till jobb, samhällsservice och så vidare. Men det handlar också om att det ska vara tryggt att resa och om att vi ska ha goda livsmiljöer runt våra anläggningar , det kan gälla buller, luftkvalitet, och att vi sköter vårt underhåll så det inte ser nedslitet ut, säger Charlotta Palmlund.

I Jämtland ska nu byggaktörer få vara med i ett av Trafikverkets projekt där man jobbar lite annorlunda med social hållbarhet. Det handlar om ett vägförstärkningsprojekt på sträckan Lövberga-Alanäs, som ligger avlägset till i Jämtland. Utöver de standardkrav som Trafikverket ställer kommer det även finnas delar i upphandlingen som driver entreprenören mot ett projekt med social hållbarhet i fokus. Idén kom från Roger Ullström som då var distriktschef för Trafikverkets investeringsverksamhet i Mitt och ville viga ett utvecklingsprojekt till att jobba med social hållbarhet.

– Just projektet Lövberga-Alanäs passade bra som pilotprojekt för social hållbarhet eftersom det hade en engagerad projektledare och är ett projekt där entreprenören kan komma att veckopendla och bo på arbetsplatsen i hög utsträckning och kan behöva ”ett mervärde” i projektet för att göra det mer attraktivt. säger han.

Kristina Nilsson, projektledare på Trafikverket Investering Region Mitt driver nu pilotprojektet vidare och hon bjöd i början av året in fem stora byggaktörer i Jämtland till en presentation om social hållbarhet med möjligheten att bidra med förslag på hur en upphandling som innehåller utökat fokus på social hållbarhet skulle kunna se ut. Det är ännu inte bestämt vilken insats man ska göra i projektet, men exempel skulle kunna vara kompetensinsatser för entreprenörens personal, eller att öronmärka en pott pengar i upphandlingen som entreprenören kan använda till att sponsra en lokal idrottsförening vars träningsutbud de anställda sedan får möjlighet att ta del av.

– Vi vill åt de mjuka parametrarna som är lite svåra att ta på. Men vår ambition är att både engagera de som bor i området och att skapa en attraktiv arbetsplats för entreprenören. Genom att få med befolkningen skapar vi också förståelse för projektet, och det gör våra entreprenörers uppdrag roligare och säkrare. Känner de som bor i närområdet till projektet bättre kör de ofta långsammare förbi bygget och har större förståelse för de problem som vägprojekt innebär, säger hon.

Sociala krav i Trafikverkets upphandlingar

  • Minimilön eller minimivillkor vid utförande av uppdrag i Sverige
  • Grundläggande rättigheter för arbetstagare i hela leveranskedjan vid produktion av varor och tjänster
  • Skatter och socialförsäkringsavgifter
  • Antidiskriminering
  • Förhållningssätt i etiska frågor, exempelvis korruption
  • Sysselsättningskrav

Källa: Trafikverket

#hållbarhet / #trafikverket

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.