Foto: Joakim Nywall

Vänersnö - nyckfullt
väderfenomen

Vänersnö kan falla många dygn i sträck och täcka vägarna
med rejäla mängder. Väderfenomenet drabbar Svevias
driftområde Trollhättan varje år. Exakt var flingorna landar är
svårt att förutspå. Men en sak är klar: det blir hektiskt
för alla som arbetar med snöröjning.

Uppdrag

2021-03-31

Vänersnö uppstår när Vänerns yta håller högre temperatur än luften och kyliga vindar från nord eller ost sveper över sjön. Fukt och värme blandas med den kalla luften och gör att snöbyar bildas. De alstras konstant över Vänern, till skillnad mot ett vanligt snöfallsområde som rör sig i jämn takt över Sverige.

Ofta träffar snön trakterna kring Lidköping eller Vänersborg i Dalsland, som hör till Svevias driftområde Trollhättan.

–Det speciella med Vänersnö är att det kan falla mycket på kort tid och väldigt lokalt, men vi vet aldrig hur mycket eller var snön hamnar. Mängden och långvarigheten är osäkerhetsfaktorerna, säger platschefen Marcus Molin.

Svevias organisation för vinterväghållning av vägarna inom driftområde Trollhättan består i maskinresurser av 15 lastbilar och ett tiotal traktorer. För beredskapshavare och maskinförare innebär Vänersnö intensiva arbetsdagar.

–Någon gång har vi fått ta in extra bemanning. Det kan ju komma uppåt en halvmeter nysnö.

I driftkontraktet finns ingen särskild formulering om Vänersnö. Svevia får extra betalt om kriterierna för ”Särskilt väder” uppfylls, men det inträffar sällan. Driftområdet kan drabbas av Vänersnö flera gånger per år om vintern är lång och om Vänern inte fryser på. I år har väderfenomenet slagit till flera gånger.

–Det kan hålla på i flera veckor om inte vindarna vänder. Vi måste hålla på och ploga och salta så länge det snöar, säger Marcus Molin.

Några speciella förberedelser eller rutiner för Vänersnö finns inte. Det är som med vanlig snö. Förarna har sina ordinarie vägsträckor att följa och i det dagliga arbetet ingår koll på prognoser och var nederbörden hamnar.

–Snökanoner är sällan med i väderleksprognoserna. Om de är med kan meteorologerna sällan bedöma intensiteten eller hur länge det ska pågå, säger Marcus Molin.

Inom driftområdet drabbas Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla särskilt ofta av Vänersnö. Även Göta Älvdalen, trakterna runt Lilla Edet, kan få en hel del.

Beredskapshavaren sitter som spindeln i nätet och ansvarar för att lösa alla problem som kan uppstå. Kent Hermansson är inne på sitt sjunde år i den rollen.

–Vänersnön ligger på som en kanon och det snöar konstant. Då är det bara att skicka ut alla resurser som finns, säger han.

Snömängderna innebär förstås mycket arbete med röjning, skottning och halkbekämpning. Men jobbet slutar inte där. Stora snövallar byggs upp och måste köras bort. När maskiner och utrustning körs oavbrutet under långa arbetspass, är risken dessutom stor att något havererar. Då står beredskapshavaren plötsligt med en resurs mindre och får dela upp och ändra rutter.

Även om allt arbete rullar på som det ska innebär Vänersnö extra mycket jobb för Kent Hermansson. Inte minst för att telefonen ringer konstant.

–Jag kan få 250 samtal per dygn, mot normalt 20 till 30. Det är allt från privatpersoner till plogförare som ringer och jag förväntas ha alla svar om när det ska sluta snöa. Kommer Vänersnön under en helg när jag har beredskapstjänst i två dygn, kan det bli alldeles för lite sömn under 48 timmar.

För en meterolog är det egentligen inte särskilt komplicerat att förutspå Vänersnö, enligt SMHI. Det är lätt att ta reda på hur varmt det är i Vänern. Omfattande kalluftsutbrott kan förutsägas flera dygn i förväg. En komplicerande faktor är vinden – hur bra man lyckas förutspå riktningar och
eventuella förändringar, som ju direkt påverkar mängden Vänersnö och hur koncentrerat det faller. Om vinden oväntat vänder kan lokala prognoser bli mindre träffsäkra.

Kent Hermansson har tillgång till Trafikverkets väderinformationssystem VVIS, som bland annat mäter nederbörd, vind och temperatur. Han tittar också på radarbilder och hur vindarna rör sig. Men även om allt ser ut att stämma och arbetslaget står förberett, blir det inte alltid Vänersnö. Andra gånger är läget tvärtom: Vänersnön kommer med stora flingor och en massa snö på kort tid utan att det synts i några prognoser.

–Då är det jobbigt! Jag måste fatta snabba beslut som uppfyller alla krav mot Trafikverket och samtidigt minimera risken att bilister råkar ut för olyckor. Det kan vara psykiskt pressande. Men det är ett roligt jobb när de åtgärder jag sätter in fungerar.

Kent Hermansson tycker inte att Vänersnö är det värsta att hantera som beredskapshavare, utan när snön kommer lite här och där i området. Det är ganska stora avstånd mellan väderstationerna och svårt att få en uppfattning om var snön ligger.

– Jag får ofta åka ut i verkligheten på nätterna och kolla. Det går inte att enbart sitta bakom en skärm.

#snö / #vägar / #väder

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.