Eftersatt underhåll av vägtrummor får vägarna att kollapsa

– Det var en gammal stentrumma som förlängts med plåttrumma på både in- och utloppet. Förmodligen har det långt tidigare uppstått en skada på trumman, till exempel i någon av skarvarna, med resultat att vägen har underminerats under flera års tid. När det i höstas kom mycket regn på kort tid blev det till slut för mycket, säger Daniel Lambertsson som är Svevias entreprenadchef för arbetschefsområde Västerbotten.

– Om man istället för att förlänga den gamla trumman valt att gräva upp den och ersätta den med en ny hade vägbanan förmodligen inte kollapsat.

Många befarar att en kraftig vårflod kommer att leda till nya problem. Att äldre och slitna vägtrummor förlängs är dock inget ovanligt.

– I vissa fall fungerar det, men ofta blir inte förlängningarna bra. Det gäller till exempel om trumman under vägen är väldigt gammal och sliten. Detta oavsett om det är frågan om stentrummor, rostskadade plåttrummor eller betongtrummor som glidit isär. Material rinner ner i trumman och spolas ut med vattnet. Sakta men säkert undermineras vägkroppen. När processen gått tillräckligt långt uppstår det stora hål.

Är det billigare att reparera än att lägga nytt?

– Det kan vara en billigare lösning till att börja med, men blir i allmänhet dyrare i längden. Ofta uppstår det skador efter några år och då måste man ändå byta ut hela vägtrumman. Ett annat problem med att skarva en befintlig vägtrumma eller att relina den, som dock kan vara en bra metod emellanåt, är att man inte kan öka dimensionen. Det kan behövas för att klara många av dagens, men framför allt framtida, skyfall och mer extrema väder.

Håkan Nordlander, nationell samordnare för vägkropp på Trafikverket, menar att höga vattenflöden sällan leder till några större skador på vägnätet.

– Det som verkligen kan ställa till problem är hastiga flöden och skyfall. För att kunna hantera dem behöver vi bland annat bättre kunskap om var våra vägtrummor finns och, kanske framför allt, i vilket skick de är i.

När Vägverket själva skötte vägunderhållet visste, enligt Håkan Nordlander, i regel vägmästarna om var det inom deras område fanns vägtrummor och deras status.

– I dag är det säkert många av våra entreprenörer som har god koll. Det finns dessutom ritningar på landsarkiven utöver de som förvaras hos Trafikverket. Det som har saknats är en lättillgänglig databas över vägtrummorna, var de ligger, deras kapacitet och skick.

Sedan några år tillbaka håller Trafikverket på att bygga upp en sådan databas.

Idag finns ungefär 200 000 vägtrummor i registret som är tillgängligt via den nationella vägdatabasen (NVDB).

– Vi har inventerat upp mot 70 procent av det statliga vägnätet och uppskattningsvis mer än hälften av vägtrummorna. Målet är att vi år 2025 ska ha ett komplett trumregister, säger Håkan Nordlander.

Han berättar att det sedan i höstas ingår i kontrakten för Trafikverkets ”Basunderhåll väg” att entreprenörerna löpande ska tillståndsbedöma ett visst antal vägtrummor per år. Högtrafikerade vägar har högre prioritet än mindre vägar.

Efter tillståndsbedömning delas trummorna in i tre grupper:

• Åtgärdsbehov inom 0 – 3 år.
• Behov av åtgärder på sikt (3 – 10 år).
• God standard vilket innebär att det inte behövs någon åtgärd inom 10 år.

– Många trummor är bristfälliga. Vi behöver dock göra djupare analyser för att komma fram till hur stort behovet är räknat i pengar. Det är trots allt viss skillnad om det handlar om en betongtrumma vars yttersta ring har gått isär eller om det är en rostskadad plåttrumma som behöver bytas ut.

Dessutom är väl många av trummorna inte dimensionerade för ökade vattenflöden och behöver bytas ut av det skälet?

– När man tidigare har bytt ut trummor har man ofta inte gjort någon ordentlig flödesberäkning utan lagt ner en trumma av samma storlek som den som låg där tidigare. I en del områden har man dock utgått ifrån att flödena kommer att öka och gått upp en dimension när man bytt trumma. Samtidigt har vi många trummor som är kraftigt överdimensionerade för de ställen som de ligger på, säger Håkan Nordlander.

– Vi håller nu på att ta fram en flödesapp. Med hjälp av den ska man, när man står vid en trumma, snabbt kunna få besked om trummans storlek är tillräcklig i förhållande till förväntat vattenflöde även med hänsyn till de ökningar som klimatförändringarna väntas bidra till.

Kommer trummor som är för små bytas ut?

– Till att börja med gås de igenom en och en för att se vad som behöver göras.

Det är inte bara gamla och utslitna trummor som kan leda till skador på vägnätet.

– Skog i anslutning till vägarna kan verka kvarhållande på vattnet ute i markerna. När man, som ofta är fallet idag, tar bort skog och annan växtlighet på stora områden kan det leda till att det rinner större vattenmängder ner mot vägkroppen. Ofta klarar inte de gamla trummorna transportera bort allt vatten, säger Daniel Lambertsson.

– Det är dock viktigt att röja in- och utlopp vid trummor för att minska risken att ris och sly dämmer upp trummorna. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det även viktigt att hugga bort skog allra närmast vägen.

Vem som är ansvarig för att så inte sker är ibland oklart. Entreprenörernas uppdrag och befogenheter begränsas i allmänhet till själva vägområdet.

– Detta är dessutom ett växande problem. Många så kallade vattenföretag – med ansvar för bland annat utloppsdiken – bilades i början på 1900-talet. Sedan dess har många jordbruk – som ofta var de som ingick i vattenföretagen – lagts ned. De som idag bor på gårdarna har ofta inte samma egenintresse av att hålla avvattningen öppen som de hade som bedrev jordbruk på gården. Andra vet inte ens att de ingår i ett vattenföretag. Resultaten blir att dikena växer igen ganska snabbt, säger Håkan Nordlander.

Förutom att vägkroppen skadas om inte vattnet leds bort, kan området utmed vägen efter ett en tid komma att betraktas som en våtmark.

– Det innebär ett nytt naturtillstånd som det kan det kan bli mycket besvärligt att få tillstånd att återställa.