När framtidens havsnivåer hotar kommunen

I Västra Sjöstaden kommer man att höja upp marken till 3,85 meter genom att fylla ut med massor.

– När det gäller Sjöstaden pågår utredningsarbete avseende kustskydd och lämplig markhöjd, säger Sandra Gustafsson som är Trelleborgs kommuns planchef.

Just nu arbetas det med en första detaljplan för Västra Sjöstaden. Förmodligen kan man börja bygga på platsen under 2023.

Planarkitekten Jonas Gustavsson berättar att Trelleborg växer befolkningsmässigt, inte minst på grund av sitt läge nära Lund, Malmö och Köpenhamn.

– Förutom att de här områdena är attraktiva i sig, är det här också ett sätt att skapa nya ytor för bebyggelse. Alternativet hade varit att bygga på Sveriges bästa åkermark.

Ett par mil västerut från Trelleborg är Vellinge kommun på väg att bygga ett drygt två mil långt översvämningsskydd som ska skydda Falsterbonäset mot stigande havsvatten. 16 kilometer av skyddet beräknas bestå av jordvallar och övriga delar av murar.

Ett av förslagen i Malmö kommuns utvecklingsscenarier för området Västra hamnen är att bygga en ny klimatanpassad utbyggnad som i framtiden kan kombineras med en skyddsport med uppgift att skydda inre hamnen och den nya stadsdelen Nyhamnen.

Klimatstrateg Lisa Ekström berättar att Göteborgs kommun bland annat planerar för högvattenskydd längs med Göta älv och anslutande vattendrag för att skydda mot höga havsnivåer och höga flöden.

Exempel på åtgärder som diskuteras är att höja kanterna mot älven och att placera stora stormportar eller barriärer utanför Älvsborgsbron.

Maria Houmann, Kalmars stadsarkitekt, skriver i ett mejl att det pågår ett antal politiska processer i den småländska kommunen med bärighet på klimatförändringarnas konsekvenser.
– Klimatanpassningsplan ska precis skickas ut på remiss och översvämningsförordningen och kommunens översiktsplan ska ut på samråd. Dessa processer kommer att avgöra arbetet framåt.

Även Halmstads kommuns förslag på klimatanpassningsplan är just nu ute på samråd.

Många av Skånes och Hallands stränder har problem med erosion, det vill säga att sedimenten förs bort av vågor, strömmar och vind för att samlas någon annanstans.

– Erosion är en i grunden naturlig process. Men den förvärras av stigande havsnivåer som gör att de mjuka kuststräckorna då behöver anpassa sin profil, säger Mona Ohlsson Skoog som är miljö- och klimatstrateg på Ystads kommun.

Hon berättar att kommunen tidigare arbetade mycket med hårda kustskydd, exempelvis stenskoningar och hövder som är en slags pirer. En nackdel med hårda erosionsskydd är att de ofta orsakar ökad erosion på angränsande oskyddade sträckor.

– Sedan cirka tio år tillbaka arbetar vi i stället med strandfodring. Den sand som eroderas från våra kuststräckor hamnar till slut på en stor sandbank cirka en mil ut från Kåseberga. Från samma sandbank tar vi upp sand som återförs till de utsatta kuststräckorna. Det blir ett slags kretslopp.

Strandfodring har hittills skett var tredje år sedan 2011. Sammanlagt 340 000 kubikmeter sand har utvunnits ur banken.

- Stigande havsnivåer gör att man i framtiden nog måste låta erosionen ha sin gång, åtminstone i vissa områden. Det kommer inte vara samhällsekonomiskt försvarbart att försöka bromsa den.

Fram till år 2100 förväntas medelhavsnivån i Landskrona på den skånska västkusten stiga med mellan 50 och 100 centimeter.

– Stigande havsnivåer är inget akut problem i nuläget för Landskrona, men vid stormar kan det uppstå problem även i dag. Det finns även erosionsproblematik på vissa platser. På sikt kommer dock stigande havsnivåer att bli ett mer påtagligt problem. Stan ligger ganska lågt, säger kommunens planchef Lisa Lindekranz.

Vilken är den största utmaningen?

– När vi gör nya detaljplaner kan vi styra ny bebyggelse så att den hamnar på tillräcklig hög marknivå. Utmaningen är att skydda den bebyggelse som redan finns på plats.

– Vi arbetar också med hur vi ska kunna hantera allt häftigare regnoväder. Det innebär till exempel att utveckla parkstråk, fördörjningsytor och öppen dagvattenhantering.