Testar självkörande arbetsfordon för vägunderhåll

Ett av syftet men projektet är att utveckla metoder och teknik som både effektiviserar driften och ökar människors vilja att – säkert – nyttja gång- och cykelbanor även under den kallare delen av året, vilket anses bra för både miljön och folkhälsan. Snö, is, blöta löv och grus ökar i allmänhet risken för olyckor, inte minst för äldre personer.

– Det har dessutom blivit allt svårare att rekrytera förare. En förklaring är att samhället ser annorlunda ut idag än vad det gjorde för några decennier sedan. Det är till exempel färre som vill och kan ha jour och arbeta på obekväma arbetstider. Temperaturförändringarna har dessutom gjort det svårare att planera och veta när driftsäsongen börjar och slutar.

Viveca Wallqvist säger att en övergång till alltmer autonoma arbetsfordon innebär att färre personer i framtiden behöver ha jour och arbeta på obekväma tider. Dessutom skulle föraryrket utvecklas mot en förmodat mer attraktiv operatörsroll.

– Från en gemensam driftcentral kan ett antal personer övervaka och vid behov fjärrstyra flera obemannade fordon som till exempel plogar eller sopar gång- och cykelbanor.

Den typ av arbetsfordon som används i det nu aktuella projektet, som drivs av det statliga svenska forskningsinstitutet Rise i samarbete med bland annat Chalmers industriteknik, Stockholm stad och entreprenörer som Svevia, är en slags mindre traktorer.

– Det är en flexibel plattform som kan användas året runt och anpassas och utrustas med de redskap som behövs, till exempel plog eller borste.

En svårighet vid ett brett införande av autonoma arbetsfordon är bristen på standardisering när det gäller gång- och cykelbanor. Många av dem lär dessutom erbjuda en mängd olika till synes enkla hinder som kommer att ställa till med problem för fordonen: flyttade papperskorgar, felparkerade bilar, blomkrukor, sopor och slängda/dåligt parkerade elsparkcyklar.

– Framför allt i början kommer arbetsfordonen ställa så många frågor till operatörerna att de i praktiken inte är självkörande utan fjärrstyrda.

– Dyker det till exempel upp något okänt på marken framför fordonet, kommer det att stanna, skicka en bild och därefter avvakta besked från operatören innan det kör vidare.

Tekniken är självlärande. Det innebär bland annat fordonen kommer att lära sig att det exempelvis är OK att köra över en fimp som ligger på marken.

– Med tiden blir de mer och mer autonoma. Framför allt när det gäller enklare sträckor, till exempel raka cykelbanor, kommer de nog ganska så snart kunna ta sig fram med hjälp av autopilot. Det blir svårare i komplicerad stadsmiljö.

Viveca Wallqvist beskriver framtidens autonoma arbetsfordon som en slags elektrifierade multiarbetshästar som – nästan – kan arbeta dygnet runt.

– Kanske kommer de att automatiskt köra in i speciella laddningsstationer på stan när det är dags för laddning av batterierna eller så hittar man på ett smart sätt att byta ut batteripacken. Det fordon som vi testar oss fram med nu drivs med etanol.

En viktig del av utvecklingsarbetet gäller säkerheten.

– Arbetsfordonen måste kunna snabbt stanna om det till exempel plötsligt skulle dyka upp en människa framför dem. En annan del av säkerhetsarbetet gäller IT-systemen som inte får kunna kapas. GPS-signalerna måste fungera även om fordonen arbetar under ett träd, i en tunnel eller liknande.

Även inom lantbruket pågår det försök med självkörande arbetsfordon.

– Jag hoppas på synergieffekter mellan jordbruk och drift av infrastruktur. Under sommarhalvåret används kanske de autonoma arbetsmaskinerna på åkrarna och under vintern till att hålla gång- och cykelbanor fria från snö och is.

Inom bland annat Transportstyrelsen arbetas det att utreda de juridiska förutsättningarna för självkörande arbetsfordon och med att utveckla ett fungerande regelverk, vilket flera menar är nästa lika komplicerat som de tekniska utmaningarna.

Jan Salkert, arbetsmiljöingenjör på Svevia, tror och hoppas att självkörande arbetsfordon kan förbättra arbetsmiljön för bland annat de som arbetar med att städa och sköta gång- och cykelbanor.

– Det är ett arbete som delvis utförs under kvällar och nätter. Tyvärr händer det med jämna mellanrum att de som arbetar med detta utsätts för hot och våld av människor som anser sig bli störda av deras arbete.

– Jag tror att det är svårare att bli irriterad på en obemannad maskin än ett bemannat fordon. Skulle någon mot förmodan gå till attack och exempel sparka på en obemannad maskin så är det i vart fall ofarligt för oss.

Dessutom innebär väl självkörande arbetsfordon minskad risk för att medarbetare andas in skadligt vägdamm?

– Nja. Moderna hytter i arbetsfordon har så pass bra filter att om man bara ser till att ha fönstren stängda så ska dammet inte vara något problem. Däremot slipper man en del problem med bland annat dålig ergonomi, vibrationer och skadligt repetitiva moment om man kör fordonen på distans i stället för på plats. Dessutom skulle det göra arbetet mer kvalificerat.