Det som främst styr valet av beläggning är bland annat antalet fordon per dygn på vägen och högsta tillåtna hastighet. Klimatet är en annan faktor.
Foto: Svante Örnberg
Lite förenklat brukar man säga asfalt om all vägbeläggning. Men bakom varje belagd meter väg finns det en hel vetenskap. För att uppnå största möjliga effektivitet gäller det nämligen att anpassa beläggningen till vägen, trafiken, klimatet och miljön.
Dokument
Inom det som vi brukar kalla asfalt finns det dessutom en rad olika varianter. Det kan till exempel handla om hur beläggningarna blandas, storleken på stenarna i ballasten, vilken typ av bindemedel och andra tillsatser som används, och i vilken värme som beläggningen tillverkas i.
Kärvt klimat och dubbdäck gör att det i Sverige används grövre sten och mer bindemedel i vägbeläggningar än i många andra europeiska länder. Under senare har hänsyn till miljön fått allt större betydelse vid valet av vägbeläggningar. I Sverige är vi i allmänhet duktiga på att återvinna gammal asfalt. Vissa beläggningar består upp till 85 procent av gammal uppfräst asfalt.
Svevia levererar varm, halvvarm och kall asfalt i en rad standardkvaliteter – från den vanligaste täta asfaltsbetongen (ABT) till asfaltsgrus (AG) som ofta används som bärlager i olika konstruktioner. Företaget har tre större asfaltverk, ett i Ale utanför Göteborg, ett i Arlanda norr och Stockholm och ett utanför Mariefred.
– Vi tillverkar asfalt för våra egna behov, men säljer också till externa kunder. Idag är bilarna så pass bra isolerade att de kan transportera varm asfalt 20 mil utan problem, berättar Anders Jonsson marknadschef Division Beläggning på Svevia.
– Vi har även mindre och mobila asfaltverk som flyttas runt. De är bland annat vanliga i norra Sverige där avstånden ofta är större.
#Teknik / #Vägar / #säkerhet