Berguvens ungar är födda, och ringmärkta i Svevias bergtäkt i Uppsala.

Foto: Baltasar Pinheiro

Häckande berguvar med ungar trivs i bergtäkten

Bergtäkter är viktiga för hotade fåglar som berguv och backsvala. Det har man fått uppleva på nära håll i Svevias bergtäkt i Uppsala, där man nu till och med fått ett häckande berguvspar.

Dokument

–Ungarna är fruktansvärt söta. De har blivit lite som våra maskotar, och det känns kul att tänka på att om vår bergtäkt inte hade funnits hade de sannolikt inte varit här i området, säger Andreas Wikström, råvaruansvarig på Svevia.

Berguven trivs på rasbranter men i takt med att jordbruket och sophanteringen i Sverige förändrats har fåglarnas mattillgång i form av gnagare och fåglar sinat och stammen minskat kraftigt. Bergtäkternas konstruktion påminner om berguvens naturliga miljö och människorna som jobbar i dem är dessutom till nytta för berguven, som trivs bäst i en aktiv bergtäkt eftersom människorna drar till sig föda.

–Sorkar och kråkor gillar vårat skräp, så de håller sig gärna nära människor, säger Baltasar Pinheiro, ornitolog i Uppsala som upptäckte de häckande berguvarna.

En annan anledning till att fåglarna gillar att bo i aktiva bergtäkter kan vara att maskinerna håller fåglarnas predatorer borta.

–Fågelungarna faller ofta offer för till exempel grävlingar, men de vill inte gärna hålla till i aktiva bergtäkter i första hand, säger Baltasar Pinheiro.

svevia

Andreas Wikström, råvaruansvarig, Svevia.

Backsvalor och mindre strandpipare har också setts i bergtäkten och Andreas Wikström från Svevia har förutom det sett spår av rådjur, räv, älg och harar i Sveviabergtäkter han besökt.

–Ibland talar man negativt om bergtäkter men djur verkar ändå tilltalas av miljön, säger han.

Att ha fågel i täkten innebär att Svevia måste jobba varsamt och uppmärksamt, Problemet med häckande fåglar finns inte specificerat i egenkontrollen men om en häckningsplats som riskerar att komma i vägen för verksamheten skulle upptäckas rapporteras detta till platsledningen som kan vidta åtgärder.

–Vi styr om vårt arbete mot andra områden i täkten när vi har häckande fågelpar, säger Andreas Wikström.

Den entreprenör som får ett berguvpar i sin täkt kan också försöka påverka var berguvarna häckar, genom att sätta ut en bolåda på en plats som passar täktens verksamhet.

Berguvarna hittades när det gjordes en riksomfattande inventering av kända berguvshäckningsplatser. Baltasar Pinheiro fick i uppdrag att inventera soptippen i Hovgården där berguv synts till senast 2011.

–Jag väntade mig bara att få notera att det inte fanns några berguvar på tippen, och så var det. Men eftersom vi visste att berguvar gärna bor i bergtäkter gick vi till Svevias bergtäkt som låg i närheten. Då hörde vi berguvens rop, säger han.

Berguven har ett väldigt starkt rop som kan höras av människor på fem kilometers avstånd.

–Det var helt otroligt när vi hörde den, det är en underbar och mäktig fågel som skapar starka känslor hos oss som värnar om den, säger Baltasar Pinheiro.

Baltasar Pinheiro och Andreas Wikström kom överens om när Baltasar kunde befinna sig i täkten och studera fåglarna och för åtta veckor sedan konstaterade Baltasar att berguven fått ungar.

Andreas fick vara med och ringmärka berguvarna.

–Det var en hänförande upplevelse, säger han.

Ringmärkningen blev bestämd ganska hastigt, så alla som jobbar i täkten hade inte uppfattat vad som skulle hända. Då visade sig personalens starka engagemang för berguvarna.

–När vi skulle smyga fram till boet och hämta ungarna kom en av maskinisterna och sa: Där kan ni inte vara! Där bor ju berguvarna! Alla månar verkligen om de här fåglarna, säger Andreas Wikström.

Baltasar Pinheiro tror att åtminstone en berguvsunge kommer att överleva till vuxen ålder. Den kommer i sinom tid att stötas bort av föräldrarna och antingen få flytta ut ur boet eller bo kvar ensam i det gamla boet om föräldrarna väljer att flytta.

–Det finns stor chans att täkten kommer ha berguvar i många år, trivs de kan de stanna många generationer, säger han.

Fakta Berguv

Berguven är starkt hotad i Sverige och idag finns bara cirka 400 par i landet. Fågeln som stannar i Sverige på vintern kan bli över 70 centimeter lång och känns igen på sin massiva kropp och huvudet med örontofsar.

En berguv kan leva upp till cirka 20 år i vilt tillstånd.

Tidigare schaktades bergtäkter ofta igen efter avslutat arbete, men idag vill myndigheterna ofta hellre bevara dem, just för att de är boplatser åt bland annat berguv.

#biologisk mångfald / #miljö / #ballast

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER