Större potential för kraftiga skyfall till följd av ökad nederbörd som i sin tur hänger ihop med ökad medeltemperatur.

Foto: Pixabay

SMHI: Höjda havsnivåer och ökad nederbörd

Stigande medeltemperatur leder till höjda havsnivåer och ökad nederbörd.
-När man värmer upp vatten tar det helt enkelt mer plats, säger Ola Kalén som är oceanograf vid SMHI.

Dokument

Han berättar att det finns två stora orsaker till havsnivåhöjningen.
– Vi har värmt upp atmosfären, vilket gör att även havsytan blir varmare och då sker så kallad termisk expansion. Varmt vatten tar helt enkelt mer plats än kallt. Volymen i havsbassängen blir större.

– Den andra stora orsaken är externt tillskott av smältvatten från smältande bergsglaciärer samt från inlandsisarna på Grönland och Antarktisk. Tyvärr kommer vi att förlora en väldigt stor del av bergsglaciärerna. Men de största hoten kommer från antarktiska och grönländska istäcken.

Hur då?

– Om alla bergsglaciärer smälter skulle det höja havsnivån med en halv meter. Om all is på Grönland smälter innebär det en havsnivåhöjning med sju meter. Om det sker på Antarktisk innebär det att nivåhöjning med 58 meter.

- En total avsmältning på Grönland och Antarktis kräver dock en fortsatt kraftigt ökande klimatförändring och ligger långt in i framtiden. Men tyvärr har hastigheten på smältningen ökat snabbt de senaste årtiondena.

Den pågående havsnivåhöjningen märks olika tydligt i olika delar av Sverige.

– Det beror på landhöjningen. Utmed Höga kusten, där landhöjningen är störst i Sverige med nästan en centimeter per år, kommer det att dröja ett par hundra år innan havsnivåhöjningen märks. I exempelvis Skåne är den nästan noll, vilket gör att en höjning av den globala havsnivån slår igenom snabbare.

Stockholm ligger där emellan med en landhöjning på sex millimeter per år. Kalmar och Göteborg till exempel, har cirka tre millimeter per år.

Sedan början av 1900-talet har havsnivån – globalt - höjts med cirka 20 centimeter.

– Om mänskligheten lyckas minska växthusgasutsläppen och därmed begränsa den globala uppvärmningen kommer även hotet från höjda havsnivåer att bli mindre.

Det som gör västkusten extra utsatt är den förhållandevis rika förekomsten av stormar som kan ge en temporär extra höjning av havsnivån.

Enligt SMHI:s sammanställning av temperatur- och nederbördsdata för perioden 1991 – 2018 har det blivit varmare i Sverige. Det gäller för alla de fyra årstiderna. Störst har temperaturökningen varit under vintern i norra delarna av landet. Även nederbörden har ökat, framför allt under sommaren.

– Ökad nederbörd hänger ihop med att det blir varmare. Varm luft kan hålla mera fukt, vilket gör att det finns större potential för kraftiga skyfall något som vi redan idag har problem med, säger Åsa Sjöström som är verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

– Det är dock svårt att säga var skyfallen kommer att inträffa eller när. De dyker upp då och då. Det är lite som att titta på en gryta med gröt som ska börja koka. Man vet att snart kommer första bubblan, men man vet inte exakt var eller när.

#klimat / #översvämning / #smhi

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER