Framtidens vintervägunderhåll är här

Trafikverkets projekt startade 2018. Men utvecklingen har pågått mycket längre. Redan 2015 initierade Svevia tillsammans med systemleverantören BM-system, projektet Prognosstyrd dynamisk vinterväghållning. I samarbete med en rad aktörer, allt från dataleverantörer, entreprenörer och väderprognosleverantörer till konsulter och akademin, har de tillsammans tagit tekniken från teoretisk forskning till att implementera den i vägunderhållsverksamheten.

– Med projektet Prognosstyrd dynamisk vinterväghållning vill Svevia skapa förutsättningar för dynamiska åtgärder och för en mer produktiv vinterväghållning. Detta genom att integrera data från vädertjänst i redan befintliga gps- lednings- och uppföljningssystem. Även frågor beträffande saltbehov besvaras genom systemen, säger Andreas Bäckström, Svevia, som har lett projektet sedan start.

Med Svevias projekt har utvecklingen gått från stationära väderstationer till uppkopplade mobila sensorer, som till exempel personbilar och andra fordon som i realtid visar vilket väglag som råder på vägarna. Svevias vision om hur tekniken kan användas inom vägunderhåll har väckt stor uppmärksamhet, även internationellt, och projektet har mottagit flera fina utmärkelser.

– Vi har helt enkelt hittat en teknik och en metod som kan lösa ett problem som hela branschen har, inte bara här i Sverige utan även i andra delar av världen där man har vinterväglag. Med bättre precision går det att utföra rätt åtgärder på rätt plats vid rätt tid.

Tekniken effektiviserar inte bara åtgärderna för vintervägunderhåll. Den bidrar också till minskad miljöbelastning och en bättre arbetsmiljö för vägentreprenörernas medarbetare och leverantörer.

– Utöver det ekonomiska incitament i form av ökad effektivitet minskas klimatbelastningen genom optimerade saltrundor och med saltgivor som anpassas efter behov. Den bidrar också till avlastning och minskad stress i driftledares och plogförares arbetsmiljö, säger Andreas Bäckström.

De senaste tre vintersäsongerna har Trafikverket valt att samla in en stor mängd data. Bara under år 2019 samlade de in cirka 200 miljoner mätvärden i sju driftområden, att jämföra med konventionella metoder för friktionsmätning som genererat omkring 300 mätvärden i samma driftområden. Under år 2020 beslutade Trafikverket att handla upp friktionsdata (FCD) över hela det statliga vägnätet. Insamlade friktionsdata kommer under en övergångsperiod i första hand att användas som jämförelsedata.

– Via insamling av anonymiserade fordonsdata, exempelvis vägfriktionsdata, kan vi samla in heltäckande information om väglaget på det statliga vägnätet. På så sätt kan vi få fram ett bättre underlag för att föra en dialog med entreprenörerna kring resultatet av utförda åtgärder. På sikt kan den utökade informationen även ge möjlighet till att utveckla kravnivåerna i vägunderhållskontrakten, säger Anders Asp, och fortsätter:

– Vi har också sett användningsområden av fordonsdata för att utveckla andra delar av vägunderhållsverksamheten och avser genomföra liknande utvecklingsprojekt inom barmarksunderhåll, bland annat för att identifiera tjälproblem och akuta skador i vägytan.

Enligt Andreas Bäckström, Svevia, tar tekniken vägdrift in i framtiden och har förändrat förutsättningarna i hela branschen. Det är inte längre ett projekt utan en del av branschens utveckling som redan involverar eller kommer att involvera alla som verkar i den; Trafikverket, övriga beställare som kommuner och skogsbolag, vägentreprenörer och branschens leverantörer.

– Vi har redan gjort proof of concept, och nu sker testningar. Det som det hänger på är hur bra algoritmerna är, och hur mycket indata vi har till systemet. Bland annat har vi kört och testat dynamisk ruttoptimering. Då får vi förslag på vägsträckor som enligt sensorer och algoritmerna riskerar att bli halkiga. Mjukvaran finns redan på plats, nu jobbar vi vidare med prognoskvalitet och upplösning. Ett system är inte starkare än sin svagaste länk. Det är otroligt viktigt att alla sensorer funkar.