Saltet - ökar säkerheten men hotar djurlivet

Drygt en femtedel av det statliga vägnätet saltas. Årligen sprids det mellan 150 000 och 200 000 ton vägsalt, enligt Trafikverkets statistik, vilket är en avsevärd minskning jämfört mitten av 1990-talet då årsförbrukning kunde ligga på cirka 450 000 ton.

På det lågtrafikerade vägnätet är det vanligare med mekanisk halkbekämpning med sand.

Häromåret sänkte Trafikverket kravet på vilka vägar som ska ingå i det så kallade saltvägnätet från 2 000 ÅDT (årsdygnstrafik) till dagens
1 500.

Dan Eriksson, nationell samordnare för vintertrafik på Trafikverket, säger att klimatförändringarna gör att vädret ”flyttar norrut”. Antalet dagar då temperaturen ligger runt nollstrecket ökar och med det fler isiga vintervägar och ett ökat saltbehov.

- Det gäller framför allt i län där behovet av att använda salt inte varit så stort tidigare. Från långa perioder med stabilt kallt väder blir det återkommande fluktuationer.

Trafikverkets så kallade saltstrategi går ut på att försöka minimera saltanvändningen utan att framkomligheten och trafiksäkerhets försämras. Särskilt betonas vikten av att skydda dricksvattentäkter och områden med stora naturvärden, vilket bland annat kan ske genom att man i ökad utsträckning använder saltlösning i stället för salt och att saltanvändningen på lågtrafikerade vägar minskas.

Kan ni inte använda mer sand?

– Det fungerar inte att på högtrafikerade vägar. Sanden skulle snabbt blåsa bort eller köras bort av trafiken. Efter en kort stund skulle vägen vara lika hal igen.

– Det krävs sand motsvarande minst sju fyllda Globen för att ersätta saltet. Förutom att det vore helt orimligt av fler andra skäl, skulle det även leda till en mycket negativ miljöpåverkan. Tänk bara på hur mycket bränsle det skulle gå åt för att sprida all den sanden. Koldioxidutsläppen skulle bli enorma. Det är inte miljömässigt försvarbart att använda en teknik med så dålig varaktighet. Salt är tyvärr ofta ett nödvändigt ont på många håll.

Enligt en aktuell internationell forskningsstudie – med bland annat svenska, amerikanska och kanadensiska forskare – ökar salthalterna i sötvattenssystem runt om i Europa och Nordamerika. Sverige är inget undantag. Saltläckage från gruvdrift, gödsling i jordbruk och vägsalt är tre viktiga förklaringar. Saltning av vägar kan, enligt forskarna, dessutom vara ett större hot mot den biologiska mångfalden än vad tidigare studier har visat. Redan vid salthalter under EU:s gränsvärden påverkas djurlivet i sjöar negativt.

– Mängden vägsalt som sprids har betydelse för ekosystemet och vilka arter som finns i det. Det finns all anledning att ha koll på vägsaltets negativa effekter, säger Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi vid SLU.

– På grund av klimatförändringarna kan man förvänta sig att saltningen ökar i norra Sverige och minskar i södra. De största problemen kommer att uppstå längs med de vägar där man saltar mycket samtidigt som det är liten utspädning av vattnet på grund av små avrinningsområden uppströms. I stora ytvattensystem väntas det bli mindre problem.

Krävs det fler lokala anpassningar?

– Ja om det går, framförallt i extra känsliga områden. Där bör man minska på saltmängden, helst inte använda salt alls, och i stället välja alternativa metoder, kanske en större andel mekaniskt arbete. Med tanke på att det handlar om ganska så små områden behöver det inte bli så dyrt. Med ganska små medel går det att på vissa ställen göra stor skillnad utan att man riskerar trafiksäkerheten eller framkomligheten.

Svevia driver sedan ett antal år tillbaka ett antal innovations- och forskningsprojekt som bland annat går ut på att försöka minska mängden salt på vägarna. Ett sådant gäller prognosstyrd dynamisk vägdrift och ett annat rutt-optimering.

Genom att i ökad utsträckning utnyttja avancerad prognosteknik, vägsensorer och uppkopplade fordon går det att få fram mycket mer detaljerad information om bland annat temperatur, väderförhållanden och väglag än vad som hittills varit fallet. Det är information som bland annat berättar när, hur och var det blir halt och som underlättar en effektivisering av vägunderhållet och en minskning av saltanvändningen.
- Saltet ska läggas i rätt omfattning och på rätt ställe, säger Dan Eriksson.