Vägväderstationer - nästa generation på väg

─ Sveriges vägväderstationer driftsattes med början för 30-35 år sedan. De placerades ut efter dåtidens trafikbelastning och klimatologiska faktorer, vilka inte ser likadana ut idag. Naturligtvis tar vi hänsyn till nutida förutsättningar och flyttar våra VVIS dit de behövs mest, framför allt blir det en ökning i norra Sverige, säger Jonas.

Det svenska vägväderinformationssystemet och de 775 stationerna finns för att öka trafiksäkerheten och vägtillgängligheten i hela landet. Syftet är sig likt över tid, men i övrigt har utvecklingen tagit rejäla kliv framåt. De allra första vägväderstationerna mätte luft-, vägtemperatur och luftfuktighet och underlättade för vägmästarna, som då hade i uppgift att lämna underlag för väderrelaterade åtgärder och insatser. Plötsligt fanns en funktion som gjorde det möjligt att ringa och få ett automatiserat svar på dagsaktuella värden. Ganska snart tillkom en skärm och fler datoriserade funktioner som bidrog till högre exakthet för behov av åtgärder som sandning, plogning och saltning.

─Det var ett stort steg då plåtvägmästarna, som de första stationerna kallades, utrustades med den här tekniken. Först ringde man upp stationen för ett svar, senare automatiserades sändning av observationer till varje heltimme. Genom åren blev tekniken och givarna bättre, vi lärde oss att mäta nederbörd, observationerna blev säkrare och fler och parallellt med detta förfinades ju också de traditionella väderprognoserna, berättar Jonas.

Idag hämtar Trafikverket observationer var femte minut från de 775 stationerna runt om i Sverige. VVIS mäter luft - och vägtemperatur, nederbörd, vindriktning och hastighet. Ett 50-tal stationer har också ytstatusgivare och inte minst, samtliga är utrustade med den så viktiga väglagskameran.

Förutsättningen för de mer tekniskt utvecklade vägväderstationerna var 90-talets genombrott för mobil kommunikation via det trådlösa GSM-nätet, numera 4G. Alla tidigare observationer i det fasta nätet, via telefonstolpar, var begränsade. Den smarta, effektiva bildöverföringen och de snabba uppdateringarna möjliggjordes tack vare den trådlösa tekniken och sedan 2015 är samtliga VVIS utrustade med kameror.
Informationen från VVIS har många olika intressegrupper, men används primärt av två huvudsakliga aktörer, menar Jonas.

─ Den första är utförare och beredskapshavare för vinterväghållning. Här är Svevia en stor entreprenör. Den andra är våra vägtrafikcentraler, Trafikledningen, som använder VVIS som beslutsstöd för olika typer av insatser och upplysningar. Eftersom ersättningsmodellen till entreprenörer delvis bygger på hur vädret faktiskt varit, blir stationerna förutom ett avgörande arbetsredskap dessutom viktiga uppföljningsverktyg, förklarar Jonas.

En förstudie som genomfördes under 2016 ledde till Trafikverkets upphandling av andra generationens VVIS. Efter en omfattande krav- och behovsanalys och en minst lika stor upphandling, skrevs kontrakt med finska leverantören Vaisala, i januari 2019. Initialt byggdes 10 stationer för att enbart verifiera Trafikverkets krav, men under 2020 färdigställdes 70 nya VVIS som nu installerats och placerats i skarpt läge. Under 2021 byggdes 160 stationer och i år ska man bygga 200 till. Under 2023 och 2024 byggs och ersätts alla kvarstående stationer. Något som kommer ge helt nya möjligheter, enligt Jonas.

─ Nya VVIS mäter samma saker som de gamla, men har en del tilläggsfunktioner. De skapar bättre förutsättningar för olika former av observationer och möjliggör ökad drifttillgänglighet och förvaltningsbarhet. Givarna är smartare, bättre placerade, mer kvalitetssäkra. Ur ett användarperspektiv kommer de nya stationerna överlag vara mycket bättre, säger Jonas.

Den totala funktionaliteten hos de moderna väderstationerna kommer inte att användas fullt ut från start, utvärdering sker kontinuerligt. Bland annat leder Svevia just nu ett projekt inom ruttoptimerad dynamisk vinterväghållning som ska generera en behovsanpassad önskelista för kommande funktioner. Trafikverket tittar samtidigt på relativt ny teknik med mätningar via IoT sensorer, som inte behöver sitta på en fast station utan kan borras ner i vägbanan. Sensorerna är lätta att installera, behöver ingen el och kräver inte mycket underhåll.

─ Våra fasta stationer kommer alltid att behövas, de har en unik kvalitet och funktionsnivå, men IoT sensorer känns helt klart som ett bra komplement för framtida väderobservationer. Säkert finns det ännu fler alternativ när hela VVIS bytet är klart 2024. Teknikens framfart ger oss verkligen nya möjligheter, man vet inte riktigt var mätningarna av vägvädret tar vägen, ler Jonas.