Om Sveriges vägar och infrastruktur
Foto: Ida Frid
Minskad miljöbelastning med sensorer i avfallskärl
Sensorer i rastplatsernas avfallskärl begränsar och optimerar antalet tömningsrundor till rastplatser, visar ett nytt pilotprojekt.
– Det gör att vi både kan minska kostnaderna och spara miljön, säger Marcus Texén som är Svevias tillförordnade platschef för driftområde Falkenberg.
Dokument
Projektet började med att det sommaren 2021 installerades nivågivare i en molok – avfallsbehållare som delvis är nergrävd i marken – på en av de rastplatser som Svevia har hand om inom driftområdet Falkenberg.
– Efter drygt ett halvår utökades projektet – som initierats av Svevia – genom att vi satte in sensorer i moloker på driftområdets övriga fem rastplatser. Vi ville bland annat ta reda på i vilken utsträckning och hur ofta de olika avfallskärlen verkligen fylldes, berättar Marcus Texén.
Trafikverket har delat in det statliga vägnätet i 109 så kallade driftområden. Det praktiska drift- och underhållsarbetet är utlagt på entreprenörer, bland annat Svevia.
Kontrakten för respektive driftområde omfattar även skötsel av Trafikverkets olika rastplatser.
- Vi har ungefär 270 rastplatser i anslutning till det statliga vägnätet plus 8 000 parkeringsfickor. På alla rastplatser ska det finnas någon form av sopkärl. Detsamma gäller de större parkeringsfickorna. Modellerna kan dock variera ganska kraftigt, från mindre sopkärl till moloker och containrar, säger Karl Blad som är enhetschef vid Trafikverkets tillgångsförvaltning.
Hur många?
– Tyvärr saknar vi i dag samlad information om det, men det ska vi skaffa. Däremot framgår det av varje kontrakt hur många sopkärl eller liknande som ska tömmas och med vilka intervall.
Marcus Texén berättar att sensorerna i molokerna ger ifrån sig viktig information.
– Analys har bland annat visat att kärl på en del rastplatser töms för ofta, redan när de kanske bara är halvfulla. Med hjälp av information från sensorerna – som levereras i realtid – ska vi ta fram effektivare tömningsrutter och intervall som gör att vi kan minska antalet onödiga tömningar och körningar. Det kommer att spara både pengar och miljö.
Enligt de preliminära resultaten kan det i en del fall upp handla om en halvering.
– Med hjälp av sensorerna kan vi också enklare upptäcka om det i något kärl dumpas större mängder avfall från exempelvis en släpkärra, vilket vi misstänker sker ibland men hittills har haft svårt att påvisa. Molokerna är till för färdsopor, vilket också är det som vi får ersättning av Trafikverket för att ta hand om.
Under hösten ska alla moloker som Svevia sköter, och som inte redan har fått det, utrustas med nivågivare, sammanlagt 148 stycken fördelade på 85 rastplatser runt om i Sverige.
Vilket är nästa steg?
– Förutom att fortsätta arbetet med att optimera rutter och tömningsintervall kan vi så småningom behöva förhandla om avtalen med de åkerier som kör åt oss som underentreprenörer.
Trafikverkets Karl Blad tycker att Svevias projekt är väldigt intressant.
– Vi har brist på pengar samtidigt som kostnaderna ökar. Vi behöver därför bli effektivare. Att utnyttja digital teknik är en viktig del.
– Kan man till exempel undvika att åka ut och tömma en behållare som bara är full till en fjärdedel, kan man i stället använde de resurserna till annat och därmed öka servicen.
#innovation / #Teknik / #vägunderhåll
