Vägarbetare trakasseras - nu testas kroppskameror

Nackdelen är otryggheten. Flera av Svevias och andra företags medarbetare har, när de till exempel arbetat med städning eller snöröjning, utsatts för olika former av hot, våld och trakasserier, allt från okvädningsord och hot om stryk till att de har blivit spottade på, fått ägg och annat kastade efter sig eller till och med blivit misshandlade.

Sedan några månader tillbaka genomför Svevia, med stöd av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), ett pilotprojekt med kroppskameror och kameror i arbetsfordon.

– Systemet har testats av flaggvakter i Göteborg och driftpersonal i Stockholms innerstad. Det är ännu för tidigt att säga något bestämt om resultatet, men det ser hittills bra ut. Flera upplever en ökad trygghet. Försöket fortsätter, säger Andreas Bäckström som är verksamhetsutvecklare på Svevia.

Det är sedan tidigare belagt att kroppskameror fungerar våldsförebyggande. Enligt en brittiskt studie nästan halverades antalet incidenter när anställda på tågstationer fick kroppskameror. I år ska svensk polis i yttre tjänst utrustas med kroppskameror. Enligt Polismyndigheten visar tidigare försök att kroppsburna kameror verkar brottsförebyggande och minskar risken för att enskilda poliser utsättas för hot och våld.

– Vi vill med kamerorna öka våra medarbetares trygghet och på sikt skapa en allmän medvetenhet i samhället om att även vägarbetare kan ha kroppskameror på sig, säger Andreas Bäckström.

– Det är en medvetenhet som ska förebygga och förhindra brott, och göra att allmänheten får ett mer respektfullt beteende.

Och dokumentera brott?

– Det är inte det viktigaste. När ett brott har inträffat har det gått alldeles för långt. Vi vill istället avskräcka och förebygga brott, ungefär som är fallet med fartkameror.
I projektets referensgrupp ingår företrädare för flera företag i branschen, förutom Svevia.

– Projektets resultat kommer att spridas även till andra aktörer. Säkerhetsarbete ska vi inte utföra i konkurrens, utan tillsammans. Dessutom behöver kroppskameror bli vanligt och accepterat inom hela branschen för att vi ska uppnå största effekt.

Kroppskamerorna ska normalt vara avstängd. Enligt regelverket ska personer som är på väg att spelas in via ljud- eller bildupptagning först informeras om inspelningen.

– Ett syfte med att informera är också att få till stånd beteendeförändring hos trafikanterna. Arbetsfordon som är utrustade med kamera har därför skyltar som informerar om kroppskamera. Vid fasta arbetsplatser ska det finnas vägmärken med samma budskap. Den som bär en kroppskamera ska ha en synlig kamerasymbol på arbetsklädseln, säger Andreas Bäckström.

Efter tre dagar raderas automatiskt eventuella inspelningar om de inte hanterats på ett speciellt sätt. Enbart inspelningar som gäller våld eller hot får sparas och då i högst 14 dagar. Görs det ingen polisanmälan inom den tiden, ska materialet raderas.

– Vi undersöker nu möjligheterna för medarbetare att vid behov kunna livestreama till en arbetsledare det som hen ser. Den tekniken är ännu inte klar.

Får ni göra det enligt dataskyddsförordningen GDPR?

– Ja. Vi informerar människor att de filmas. Dessutom reglerar GDPR lagring av data, inte livestreaming.

– Vi behöver undersöka vad kamerabevakningslagen och annan lagstiftning säger innan livestreamingsfunktionen kan tas i drift. Det behövs även tydliga rutiner.

Pilotprojektet kommer att pågå ett par månader till. Därefter ska det utvärderas. Det är frivilligt för medarbetarna att använda kroppskameror.

Kommer alla vägarbetare i framtiden bära kroppskameror?

– Nej, bara de som vill det och som arbetar i miljöer där det finns behov av det. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och minska fallen av hot och våld.