Foto: Torbjörn Bergkvist

Branschen kritisk till nytt förslag om masshantering

Naturvårdverkets förslag till ändringar av reglerna kring hantering av schaktmassor riskerar att försvåra för återbruk, enligt kritikerna.
– Man borde i stället underlätta för cirkulär massahantering, säger Anders Lindström på Svevias miljöstab.

Dokument

I fjol presenterade Naturvårdsverket en ny översyn av hanteringen av schaktmassor och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål.

– Vi vill att massorna ska användas mer resurseffektivt. Det är idag inte lätt att veta vilka massor som man får och kan använda och på vilka platser. Ofta saknas det dessutom bra planering och samordning, säger Helen Lindqvist som är avfallsexpert på Naturvårdsverket.

Hon menar att det är ett område som det kan vara svårt att ha tillsyn över och som ibland kräver ganska så komplicerade bedömningar samtidigt som det ställs krav på att det ska gå fort.

Är det viktigt att öka cirkulariteten av avfallsmassor?

– Ja, men inte när det gäller alla avfallsmassor. Vi vill öka användningen och få till stånd en smidigare hantering av den miljö- och hälsomässigt lämpliga användningen. Det kan även gälla massor som är lätt förorenade, säger Helen Lindqvist och fortsätter;

– Det är då viktigt att man har bra kontroll och kännedom om vad de innehåller, att man vet vad man kan använda dem till och på vilka platser. Det skulle också leda till att deponierna inte fylls med sådant som inte hör hemma där.

Översynen välkomnas av anläggningsbranschen samtidigt som en hel del av förslagen till förändringarna kritiseras för att leda till ökade kostnader, försvåra för återbruk och cirkularitet och krångla till ett redan komplext regelverk.

svevia

Anders Lindström, Svevia

- Vi måste återanvända dugligt material innan vi tar ut nytt. Men det blir mycket svårt att arbeta cirkulärt med den värderingsmodell som Naturvårdsverket använder sig av, säger Anders Lindström.

Men det är väl viktigt att man inte sprida föroreningar?

– Självklart. Det ska vi absolut inte göra.

– Problemet är att de massor som Naturvårdsverket menar kan återanvändas utan att anmälas eller söka tillstånd för, är att jämföra med morän från orörd skogsmark. Den typen av massor hanterar vi ganska sällan. Vi hanterar ofta tillexempel dikesmassor som har något förhöjda föroreningsnivåer.

Vad är en rimligare modell?

– Vi tycker att modellen som används för riskvärdering ska justeras. Om vi kan återanvända material som har en föroreningsnivå som motsvarar den nivå som finns i marken där den ska återanvändas så skulle det avsevärt minska såväl transporter som deponibehovet.

Sand som legat ute på gång- och cykelbanor under vintern är ett exempel på material som Anders Lindström menar borde få återanvändas nästa vinter i stället för att transporteras till deponi.

- Ett annat exempel är att använda dikesmassor som utfyllnad av sprängstensslänter inom vägområdet. I den miljön finns det sällan någon anledning att använda massor som är lika rena som morän från skogsmark. Efter bara några år kommer det materialet att ha uppnått samma föroreningsnivå som de massor som skulle kunna ha återanvänts.

Leder inte det till spridning av föroreningar?

– Inte om massorna har samma föroreningsnivå som den miljö där de ska återanvändas, till exempel i städer eller längs trafikleder. Jag menar att det i stället skulle leda till att vi ökar cirkulariteten av massor, vilket i sin tur kan minska antalet miljöbelastande transporter och minska uttaget av orört material.

En viktig del handlar väl om skydd av grundvattnet?

– Givetvis ska den plats som väljs för att placera massorna på risk- och lämplighetsbedömas utifrån känslighet och eventuella skyddsvärden. Men modellen för riskvärdering måste också kunna ta hänsyn till att det finns platser där det inte sker grundvattenuttag eller finns några odlingar.

Skanska och Trafikverket är ytterligare två remissinstanser som är kritiska.

Skanska till exempel, hävdar i sitt remissvar att föreslagna författningsändringar kan komma att ”motverka en ökad cirkulering av massor” och att ”fler verksamheter som hanterar avfall för bygg- och anläggningsändamål kommer att bli tillståndspliktiga. Det kommer i sin tur att medföra en väsentlig ökning av mängden prövningsärenden hos redan hårt ansträngda länsstyrelser.”

Trafikverket avstyrker förslaget att endast avfall som är inert (det vill säga inte förändras under lagring, reds anmärkning) får återvinnas för anläggningsändamål. Enligt verket skulle det ”begränsa återvinning av massor som uppstått vid exempelvis dikesrensning. Dessa massor har ofta ett högre innehåll av organiskt material och är således inte inert, men kan komma att utgöra viktig anläggningsresurs exempelvis som släntbeklädnad”.

– Alla är överens om att det behövs en översyn av regelverket. Branschen förenas av en vilja att minska den negativa miljöbelastningen för en mer långsiktigt hållbar framtid. Men för att kunna uppnå det måste bedömningskriterierna för olika massor justeras så att de kan hanteras som en användbar resurs i stället för att klassas som avfall, avslutar Anders Lindström.

Naturvårdsverkets förslag, liksom alla remissyttranden ska nu granskas innan någon justering i lagstiftningen blir aktuell.

#masshantering / #cirkularitet / #hållbarhet

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER