Vill återställa renbetesmark i täkter

När lavar förökar sig naturligt sker det genom att fragment av den torkade lavbålen bryts loss och sprids med vind, vatten och djur. När Josefin och hennes kollegor återför renlav, sker det på två olika sätt. Antingen genom manuell sönderdelning för hand eller med hjälp av kompostkvarn som mal renlaven i bitar. Laven sprids sedan ut på marken över utvalda ytor, i förhoppning om att den ska etablera sig och växa sig stark.

─ Målet är att återföra en liter lav per kvadratmeter och vi försöker täcka cirka en hektar per täkt. Studier från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar att det tar åtta år från spridningstillfället till att ytan blir betningsbar igen, säger Josefin Lundström.

Hon berättar att studierna också visar att återföring av lav på mineraljord inte gett det bästa utfallet. Därför har de valt att tillföra sand och torv till olika ytor och samtidigt testa olika marksubstrat.

─ Vi vill hitta det bästa receptet för att kunna ta det vidare till fler täkter.
Utöver marksubstrat och miljö är det också viktigt att ljus och fuktighet ger lav fragmenten rätt förhållanden att växa i.

Fragment av renlav spreds i de två täkterna sent i höstas, precis innan snön kom.

─ Snö trycker fast laven i marken och förhindrar att den torkar eller flyger i väg, vilket är bra. Men det återstår många höstar och vintrar innan vi egentligen vet vilket resultat vi får. Det här är ett arbete som kräver både tid och tålamod.

Efterbehandling av täkter handlade förut mycket om att skapa produktionsskog med slänter där träd planterades. Under senare tid har naturåterställande och inte minst omsorg om den biologiska mångfalden hamnat mer i fokus. Genom naturvärdesinventeringar och studier i täktmiljö har man kunnat påvisa att arbetet med täkter också kan tillföra värden.

─ Visst blir det en störning i miljöerna där vi jobbar, men i vissa fall leder det till att nya arter kan etablera sig på platsen, även under tiden täkten är i drift. Rovfåglar och backsvalor exempelvis, har hittat fina häckplatser i våra täkter och har ökat i antal. Den tidigare metoden där man skapade ny skogsmark var bra på många sätt, men den gav inte förutsättningar för andra arter, för biologisk mångfald eller för renlav att etablera sig, värden som vi såklart värnar, avslutar Josefin Lundström.