Med mycket asfalt kommer stort ansvar

Thomas Karlsson, på verket i Arlanda, är en av de verksmaskinister som ser till att allt fungerar som det ska.

– Vi har cirka 150 olika recept på asfalt. Vilket recept som väljs beror bland annat på vad asfalten ska användas till, exempelvis bärlager, bindlager eller slitlager. Vi tillverkar efter beställning.

Tillverkningen av asfaltmassan är helt automatiserad. Drygt 80 procent av massan består av krossat stenmaterial i olika storlekar och kvaliteter. Resterande del utgörs av bland annat bindemedlet bitumen, som ger asfalten dess svarta färg, och återvunnen asfalt.

Thomas Karlsson och de övriga tre verksmaskinisterna på verket i Arlanda styr och övervakar processen från ett kontrollrum som ligger i en byggnad alldeles i anslutning till själva verket. På sina skärmar ser de exakt vad som pågår, till exempel vilket recept som används.

– Vi har sex utlastningsfickor. Det innebär att vi kan lagra sex olika sorters asfalt samtidigt.

Produktionen pågår ofta under stora delar av dygnet, förutom under vintermånaderna då efterfrågan på asfalt är lägre.

– Vi brukar börja arbeta tidigt på morgonen, vid klockan tre eller fyra. De som ska lägga ut asfalten vill ofta komma i gång vid sjutiden på morgonen. När det är extra hårt tryck på sommaren kör vi dygnet runt och arbetar då i tolvtimmarspass. Övriga delar av året är passen i allmänhet på åtta timmar.

Kan ni ta semester under sommaren?

– Ja, vi har tre veckors sommarsemester. Thomas Karlsson berättar att han inte har gått någon speciell utbildning för att bli verksmaskinist. Detsamma gäller för hans kollegor.

– Vi har en blandad bakgrund och har lärt oss jobbet efterhand. För att vara effektiv gäller det inte minst att kunna planera produktionen på ett bra sätt. Klockan sex på morgonen kan det stå lastbilar här som väntar på att hämta asfalt. Då är det förstås extra viktigt att produktionen och lastningen flyter på utan hinder, så att de snabbt kan köra härifrån.

Är det ett roligt jobb?

– Jag trivs. Förutom att det hela tiden är något att göra, är det mycket ansvar. Det är många som är beroende av oss.

Även om produktionen är automatiserad är det alltid minst en verksmaskinist i kontrollrummet.

– Då ägnar sig de övriga åt exempelvis smörjning och annat underhålls- och reparationsarbete. Det är bra att gå en runda på anläggningen och lyssna på maskinerna. Ofta kan man höra om det är något som är fel. Missljud från exempelvis ett lager kan tyda på att det behöver fixas.

– För att få kontinuitet – och att vi ska ha bra koll på beställningarna, vad som ska produceras och åt vem – arbetar vi ofta i rummet en vecka åtgången. Därifrån sköts även vågen.

Vad är jobbigast?

– När något går sönder samtidigt som vi har mycket att producera och det är många lastbilar som står i kö. Vi vill ha så lite stillestånd som möjligt. Lång väntan kan bli dyrt i slutänden.

Thomas Karlsson berättar att det är mycket i verket som kan strula och gå sönder, till exempel motorer och transportband. Stenmaterialet sliter hårt på utrustningen.

– Men för det mesta rullar det på bra. Vi kan laga en hel del själva och har ett eget reservlager.

– Det händer att vi till exempel behöver byta ut en motor och skicka i väg den på reparation. Är det riktigt illa kan produktionen behöva stoppas under ett par dagar i väntan på reservdelar från exempelvis Tyskland, vilket är stressande. Men det inträffar inte så ofta.

Till skillnad från många andra asfaltverk är det vid Arlanda i verksamhet även under vintern, om än i begränsad utsträckning.

När I Perspektiv besöker anläggningen står dock produktionen stilla, till förmån för underhålls- och reparationsarbete.

– När det är lågsäsong går vi ner i arbetstid och arbetar inte på fredagar. Då brukar vi dessutom börja först vid sjutiden på morgonen.