Om Sveriges vägar och infrastruktur
Infrastruktur engagerar! Intresset var stort när Sverigeförhandlingen presenterade sitt förslag på utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm - Malmö och Stockholm Göteborg.
Foto: Sverigeförhandlingen
Skyndsam utbyggnad av höghastighetsjärnvägen
Samtidigt och snabbt. För båda sträckornta. Det var Sverigeförhandlingens budskap när de i Almedalen presenterade utbyggnadsstrategin för höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm - Göteborg och Stockholm - Malmö. De anser också att de ska finansieras via statliga anslag och lån i Riksgälden.
Spaning
Motiveringen är att då kan tågen köra på de nya banorna cirka år 2035. Den snabba utbyggnadstakten motiveras av att nyttorna ska kunna realiseras, att samhället ska dra nytta av de gjorda investeringarna och inte minst för att skapa ett robust och pålitligt järnvägssystem, skriver Sverigeförhandlingen i sitt pressmeddelande.
– För oss är det uppenbart att vi måste bygga båda sträckorna samtidigt och lösa finansieringen på annat sätt än med bara anslag. Går vi anslagsvägen kommer systemet att vara på plats tidigast år 2064. Med en lånefinansiering har vi banorna på plats ca 2035, säger HG Wessberg.
– Det här är en satsning på hela vårt järnvägssystem. Vi behöver nya spår som avlastar de slitna och överbelastade gamla stambanorna och som garanterar ett snabbt och pålitligt resande. Men det är också ett samhällsbygge för fler bostäder, större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt, säger Catharina Håkansson Boman.
I dag har Sverigeförhandlingen presenterat följande:
- Bygg ut hela systemet skyndsamt. Sträckorna Stockholm - Göteborg och Stockholm - Malmö bör byggas ut samtidigt.
- Bygg en kopplingspunkt i Hässleholm för att få ett effektivare nyttjande av de fyra spåren söder om Hässleholm. Därmed skapas mer plats för godståg och regionaltåg.
- Trafikverket bör fortsätta utreda behovet av fler spår närmast storstäderna samt fullfölja planeringsarbetet skyndsamt för båda sträckorna.
– Regionförstoringseffekter uppstår först när regioner kopplas samman. Att bygga halva järnvägen betyder inte att man får halva nyttan, säger Catharina Håkansson Boman.
Om beslutet trots allt blir en utdragen utbyggnadstakt är järnvägen klar tidigast år 2064, men sannolikt senare. Om så blir fallet bör utbyggnaden av en hel sträcka från ändpunkt till ändpunkt prioriteras. Detta för att höghastighetståg ska trafikera sträckan. Utifrån de kriterier som ställts upp bör sträckan Stockholm–Göteborg byggas först, men i huvudsak parallellt följas av sträckan mot Malmö. I så fall behöver en provisorisk kopplingspunkt byggas på lämplig plats mellan Linköping och Jönköping. Den gör det möjligt för tåg Stockholm–Malmö att utnyttja den nya järnvägen mellan Järna och kopplingspunkten, och söder där om använda Södra stambanan. Kopplingspunkten bidrar både till ytterligare avlastning av Södra stambanan och till kortare restid Stockholm–Malmö.
− Med en finansiering som består av en blandning av statliga anslag, kommunal medfinansiering, och lån i Riksgälden föreslår Sverigeförhandlingen att Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö byggs snabbt, i huvudsak parallellt och färdigställs cirka 2035. I ett sådant perspektiv behöver inte vår utbyggnadsstrategi brytas ner i kortare etapper. Då får vi snabbt ut hela nyttan och utbyggnaden blir betydligt billigare, säger HG Wessberg
#spår / #framtid / #Utveckling
