Åtta myndigheter samarbetar på uppdrag av regeringen för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
Foto: Pixabay
En ny rapport visar att arbetslivskriminalitet är ett fortsatt växande samhällsproblem. Av kontroller gjorda i ett samarbete av åtta myndigheter framgår det att brott mot skatte- och bidragsregler hänger nära samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor.
Spaning
– Vi ser oseriösa företag som försöker skaffa sig fördelar genom att antingen runda eller helt strunta i gällande regelverk. En del har dålig koll på vilka regler som gäller, medan andra agerar medvetet kriminellt. Ofta bryter dessa företag mot flera regler samtidigt. Våra kontroller visar bland annat hur brott mot skatte- och bidragsregler hänger nära samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor, säger Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet, Skatteverket.
Sedan 2018 har åtta myndigheterna i ett samarbete gjort över 4 000 oanmälda gemensamma kontroller för att motverka utbredningen av osund konkurrens och arbetslivskriminalitet. Hälften av de kontrollerade företagen har fått krav på att åtgärda brister och mer än vart tionde företag har fått förbud. Dessa har tillfälligt tvingats stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister vi myndigheter hittat. Vid kontrollerna hittas allt från allvarliga arbetsmiljöbrister, svart arbetskraft, boenden på arbetsplatser, misstänkt människohandel till skatte- och bidragsbrott. Under pandemin riskerar problemen med arbetslivskriminalitet att öka. Oseriösa företag försöker hela tiden hitta nya sätt att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden.
Covid-19 har påverkat förutsättningarna för de myndighetsgemensamma kontrollerna, bland annat genom att det gjorts färre besök på arbetsplatser för att minska eller motverka smittspridning. Antalet kontroller under 2020 minskade med 30 procent jämfört med föregående år. Trots detta har antalet övervägda kontroll- och sanktionsavgifter uppgått till sju miljoner kronor, att jämföra med drygt tio miljoner kronor under 2019.
– Vid våra kontroller möter vi ofta utländska arbetstagare vars förhållanden kraftigt skiljer sig från deras svenska kollegors. Det gäller allt från arbetsförhållanden, risker i arbetsmiljön till beroendeförhållanden till arbetsgivare och rätten att få arbeta i landet. Det är en komplex problematik som är resurskrävande, säger Johan Winberg, poliskommissarie, Polismyndigheten.
Under senare delen av 2020 har två rapporter kommit som bekräftat de problem som lyfts i lägesrapporten – dels Mikael Sjöbergs rapport Myndigheter i samverkan mot arbetslivskriminalitet (Ds 2021:1) och dels Riksrevisionens rapport Statens insatser mot arbetskraftsexploatering (RiR 2020:27).
– Med oanmälda kontrollinsatser kan vi störa de oseriösa företag som väljer att inte spela efter spelets regler, men vi myndigheter klarar inte ensamma att stoppa arbetslivskriminaliteten. Fler i samhället behöver bidra för ett schysst arbetsliv och en sund konkurrens, säger Arne Alfredsson, chef för avdelningen för myndighetsgemensam kontroll, Arbetsmiljöverket.
Regeringen har uppdragit åt åtta myndigheter att tillsammans under 2018–2020 utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensamma kontroller för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Nyligen förlängde regeringen uppdraget till och med 2021.
De myndigheter som deltar i myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet.
#säkerhet / #arbetsmiljö