Teknik på ett helt nytt sätt kan rädda liv på distans

– Vi hade som målsättning att man ska kunna använda tekniken utan att vara sjuksköterska, säger Hans Hedberg, utbildad narkossköterska med erfarenhet av arbete inom akutsjukvård på sjukhus och ambulanssjukvård. Han har projektlett Livräddning på distans, som sker i samarbete med flera starka parter inom byggindustrin: förutom Svevia deltar Trafikverket, NCC, Skanska, PEAB. Vattenfall, Byggnads, Seko och Byggföretagen i Västerbotten. Den sistnämnda är också initiativtagare till hela projektet. Tack vare att Umeå universitet har ett samarbete med Bangalore, Indien, kring telemedicin riktat till äldre så hittades tekniska lösningar.

Hedberg kallar det för “det häftigaste projekt han gjort”.

Och visst är det imponerande vad teknik och människa kan åstadkomma med rätt lösningar.

– Det handlar om livräddning på distans. Om det händer en olycka på långt avstånd från sjukvård så kan man använda sig av den här tekniken, säger Mats Granberg, platschef och driftcontroller vid Svevia i Umeå.

På de stora byggena, långt ifrån sjukhus och vårdmöjligheter, blir det de anställda på platsen som ska klara av de tekniska hjälpmedel som kan rädda livet på en arbetskamrat tills dess att ambulans är på plats. Användargruppen under de skarpa testerna har varit bygg- och anläggningsarbetare.

Ett indiskt företag har tagit fram den tekniska lösningen, som är en biosensor som sänder medicinska data till sjukvården, som blodtryck, puls, syresättning och andra viktiga uppgifter.

– Det är som en pulsklocka, värdena går direkt till ambulansen som är på väg, och man kan få rådgivning digitalt i realtid från sjukvårdskunnig personal. Vi har testat ute i fält i olika övningar, och det har gått bra, säger Mats Granberg.

Via ett videosamtal kan byggpersonalen på plats ringa upp ambulansen så att det går att bilda sig en uppfattning om skadan, och stötta från distans. Viktigt i projektet har varit att utgå från vad som faktiskt går att uträtta när den som ska utföra insatsen på plats är en ickesjukvårdsutbildad.

– Vad kan en bygg- och anläggningsarbetare klara av om de får ett råd via videosamtal? Det har vi undersökt, säger Hans Hedberg som hållit i testerna.

Det visar sig att det går att göra en hel del.

Skapa luftväg så att andningen fungerar, minska blödning och lindra smärta hos den som ramlat från hög höjd och misstänks ha skadat sitt bäcken, det var två viktiga vårdinsatser som byggjobbarna klarade av att göra i testerna. Dessutom klarade man att göra en tourniquet, ett avsnörande förband, för att stoppa blödningar.

– Samtliga klarade av detta under testerna. De kom fram till att bara de känner att de får råd och stöd från en sjuksköterska eller läkare så kommer de att klara det i skarpt läge, säger Hans Hedberg.

Ett flertal stora byggprojekt pågår i Norrbotten och Västerbotten - bygget av Bottniabanan, LKAB:s satsningar på fossilfri stålverkning och det stora vindkraftsprojektet utanför Piteå.

Byggnadsbranschen ser innovationen som avgörande för byggprojekt med långa avstånd till läkarvård.

– Det här är ett bra exempel där digital teknik utvecklar branschen. Vi hoppas förstås att det inte ska behöva användas, men den ska skapa en trygghet för de som är ute på projekt. Vi jobbar aktivt för att minska olyckor i vår bransch och det ser vi som en viktig del i det, säger Christer Johansson, vid Byggföretagen i Västerbotten.

Nästa steg är att få med hela vårdkedjan i region Västerbotten. Men responsen från sjukvården har hittills varit positiv. Om utvärderingen ger grönt ljus kan Livräddning på distans införas skarpt någon gång under perioden 2021-2022.