Upphandling med machokultur och social hållbarhet i fokus

Flera olika studier har visat att en ojämn könsfördelning och förekomsten av en sexistisk arbetsplatskultur kan innebära att flera olika grupper avstår från att söka sig till branschen.

– Och om man inte ryms inom normen för hur en byggarbetare ska vara så ”platsar” man inte. I studier har det konstaterats att man ska vara man, vit, stark och heterosexuell. Man söker sig inte till branschen om man faller utanför normen. Andra väljer att sluta efter ett tag för att de inte känner sig inkluderade. Man trivs helt enkelt inte för att man utsätts för trakasserier eller ifrågasätts kompetensmässigt.

Byggcheferna har länge arbetat för en mer inkluderande bransch och satte ljuset ytterligare på frågorna genom att ta fram ett sätt att mäta machokulturen, ett machoindex.

Svevia är det första företaget i bygg- och anläggningsbranschen som har använt Byggchefernas machoindex för att mäta graden av machokultur inom bolaget.

– Vi har länge arbetet med frågor som rör kulturen och jargong och med att öka andelen kvinnor i företaget. Medvetenheten om behovet av bland annat ökad jämställdhet har ökat dramatiskt i branschen de senaste åren, men machokulturen verkar trots detta bestå. Vi vill mäta förekomsten av machokultur för att få förståelse för vilken typ av uttryck eller typ av machokultur som är vanligast hos oss, så att vi vet vad vi ska ta itu med, säger Mattias Gretzer, regionchef på Svevia.
Han konstaterar att det är av yttersta vikt att ha en inkluderande och icke-diskriminerande arbetsmiljö, inte minst ur ett rekryteringsperspekiv.

– Vi vill locka till oss och behålla de bästa medarbetarna och de bästa ledarna. Ska vi kunna göra detta måste vi ha ett klimat på våra arbetsplatser där alla medarbetare är inkluderade och delaktiga. En inkluderande arbetsmiljö leder också till andra positiva effekter som en förbättring i säkerhetsarbetet, högre arbetsglädje och högre lönsamhet. Det är alltså mycket affärskritiskt att jobba med att skapa en arbetsplats för alla.

Svevias gjorde sin första mätning 2021, där 2 000 medarbetare svarade på enkäten. Företaget hade ett totalindex på 26 procent, att jämföra med branschsnittet på cirka 50 procent.

– Det är naturligtvis bra att vi har ett lägre index, men vi kan inte vara nöjda när var fjärde anställd upplever att det finns en machokultur i företaget. Vi har arbetat med attitydfrågor länge och tack vare den här kartläggningen får vi ännu bättre verktyg för det arbetet.

Svevia gör nu en ordentlig satsning för att behålla och locka till sig de bästa medarbetarna och de bästa ledarna.

– Ska vi lyckas med detta är kulturen och jargonen en nyckelfaktor. Machoindex kommer vara en av våra viktiga mätetal för att visa på en förändring och förbättring, avslutar Mattias Gretzer.

Perspektivet på social hållbarhet handlar inte bara om jämlikhet och inkludering i branschen utan är bredare än så. Enligt Ellionor Triay Strömvall är det också viktigt att tänka på vilka man bygger för och vilka det är som bygger.

– Det är själva grunden i social hållbarhet eftersom man ju inte bygger för byggnadens skull. Bygger man för barn och ungdomar som ska växa upp i och springa mellan husen? Har man tagit hänsyn till deras önskemål och behov? Bygger man så att kvinnor känner sig trygga eller är det fortfarande mörka gångtunnlar och miljöer där man inte har någon översikt? Bygger man så att det funkar för äldre, och för dem med funktionsnedsättning ?

Det gäller att tänka igenom hela värdekedjan inom bygg?

– Så är det. Det gäller också att fundera på hur byggarbetarna mår: har de tillräcklig lön att leva för eller tvingas de jobba för kriminella företag? Får de ta rast när de behöver, eller är det 19 timmars arbetsdag som gäller? Tänker man på dem utanför Sveriges gränser som arbetar med att producera material som används på byggen i Sverige, och de som transporterar hit materialet? Genom att få in hela värdekedjan får man väldigt mycket mer för de pengar som redan används inom offentlig upphandling, säger Ellionor Triay Strömvall .

Offentlig sektor står för i princip all upphandling. Om upphandlande organisationer blir medvetna om att hur viktigt det är att ta social hänsyn i bygg- och anläggningsupphandlingar så är det en jättevinst, påpekar Ellionor Triay Strömvall.

– Det handlar om att få in frågorna om social hållbarhet så tidigt som möjligt i processen, allra helst redan när en kommun börjar fundera runt sin samhällsplanering.

Krävs det bättre uppföljning från den upphandlande parten?
– Ja, absolut. I upphandlingar generellt, vilket har framkommit i våra intervjuer, är uppföljning väldigt eftersatt. Det är väldigt viktigt för man kan ställa vilka bra krav som helst i sin upphandling men följs de inte upp så är det inte mer värt än pappret det står på.