Undersökning visar att de sämsta vägarna finns i norrland

Enligt honom ökar olyckskvoten i takt med ökande ytojämnhet, vilket också skapar ökad risk för singelolyckor på ojämna vägar.

Riksförbundet M Sverige pekar också på att en ojämn vägyta leder till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrad vinterväghållning. Kombinationen med halt väglag minskar trafiksäkerheten ytterligare.

Undersökningen visar att kvaliteten är förhållandevis hög på Sveriges Europavägar där det endast är korta vägavsnitt på framför allt E18, E4 och E6 som inte håller en hög kvalitet. Vad gäller riksvägar är det flera vägar med längre vägavsnitt som har en sämre kvalitet medan många länsvägar har betydligt sämre resultat.

– Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll. Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 23 miljarder kronor och tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder. Oroligheterna i omvärlden har dessutom ökat priserna på insatsvaror för asfaltsproduktion, vilket gör att många infrastruktursatsningar får skjutas upp eller ställas in, säger Tony Gunnarsson.

Mätresultaten synliggör en stor skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. Sämst är vägarna i Norrbottens och Västerbottens län.

– Vår mätning bekräftar att vägarna är sämre i norra Sverige. I norr är vägarna mer utsatta för tjälskador. Dessutom är vägunderhållet underfinansierat vilket drabbar Norrland och landsbygden, när Trafikverket tvingas prioritera de högtrafikerade vägarna mellan storstäderna. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd.