Foto: Rickard Kihlsröm

Angelica förändrade sin livsresa med Trygga vägar

Livet har inte varit lätt för Angelica Bergman. Tidvis en kamp genom tuffa perioder där framtiden känts mörk. Med Svevias program Trygga Vägar förändrades allt. Idag har Angelica en arbetsplats hon stortrivs på och har samtidigt lärt sig att trivas med sig själv.

Porträtt

När mörkret sänker sig och semesterskratten klingat av, längtar många redan efter nästa ledighet. Men inte Angelica. Hon strålar av glädje över att vara på jobbet. Sedan två år tillhör hon Skogskyrkogårdens Team Skogen, på Svevia division Drift i Stockholm. Det var här hon under åtta veckor gjorde sin praktik, förälskade sig i både kollegor och arbetsuppgifter och - till allas belåtenhet - blev kvar.

Att ha en plats att längta till och vilja stanna på har inte varit en självklarhet för Angelica, varken som barn eller som vuxen. En stökig bakgrund i kombination med en rastlös själ ledde till att livet strulade till sig relativt tidigt.

─ Jag hade en trasslig uppväxt på flera sätt, kände mig aldrig helt trygg och sökte efter något annat, utan att nödvändigtvis veta vad. Jag hoppade av skolan i gymnasiets andra ring, tanken var att jag skulle gå tillbaka, men livet kom emellan. Fel personer kom i min väg och jag gjorde några dåliga val. Det är inte det minsta svårt att hamna i onda cirklar, säger Angelica.

Diverse ströjobb och timvikariat inom äldreomsorgen avlöste varandra och Angelica jobbade på. Fortfarande ung mötte hon kärleken. Härligt såklart, men inte så lång tid senare var relationen till den hon älskade både destruktiv och dysfunktionell. Hon insåg att hon fastnat i någon annans problemfyllda vardag, som sorgligt nog blivit hennes egen.

─ Vi fick barn och flyttade runt en del. Jag blev hemmamamma i en påfrestande relation och hittade sätt att orka som minst sagt var både ohälsosamma och problematiska. Utåt höll jag fasaden uppe men psykiskt mådde jag oerhört dåligt. Under många år, berättar Angelica.

I viljan och försöken att skapa sig ett bättre liv fanns många bottnar att nå. Angelica försökte både fly och flytta men nådde inte ända fram. Hon berättar om känslor av djup sorg och svart hopplöshet. Till slut fanns ingen annan väg än upp.

─ Det var en utdragen kamp. Inget jag gjorde funkade. Jag vet idag att anledningen till det är ganska enkel, man kan inte flytta från sig själv. Man vill förändra en situation men det är lättare att välja de snabba kickarna, de invanda mönstren. Långa processer och nya saker är svårare. Jag vet inte var jag fick styrkan ifrån, men vid närmare 35 års ålder bestämde jag mig för att ge mig själv en ärlig chans, förklarar Angelica.

Sällan har någon förvaltat en chansning på bättre sätt. Målmedveten att lyckas och med ett nyfunnet tålamod kom Angelica i kontakt med arbetsförmedlingens jobbtorg i Farsta, som efter en tid tipsade henne om Svevias utbildningsprogram Trygga Vägar.

─ Jag minns hur jag lyssnade på ett föredrag som Svevia höll i Kista. Jag kände direkt att det här passar mig. De pratade om att jobba i parker, på gator och utomhus, jag ville så gärna få testa! Och det fick jag ju som tur var, ler Angelica.

När Angelica i början av 2020 antogs till Svevias utvecklingsprogram Trygga Vägar hade hon inte jobbat på många år. Här varvades kurser och behörighetsgivande utbildningar med praktik på Skogskyrkogården och hon fullkomligen älskade varenda minut.

─ Min känsla var rätt, jobbet passade mig som hand i handske. Under den teoretiska delen i skolbänken fattade jag nog inte det, men väl ute på praktik visste jag att jag skulle kunna göra det här jobbet riktigt bra. Jag är i ett sammanhang där jag respekteras och får beröm för det jag gör. Att hålla rent, göra fint, klippa buskar och fixa med allt mellan himmel och jord, det är min grej. Vad det gör för självkänslan att äntligen hitta sin grej, att få chansen att vara bra på något, att få vara en del av något – det är obeskrivligt, säger Angelica.

Det är svårt att ta till sig att den här ambitiösa och harmoniska 39-åringen för inte alltför länge sedan brottades med psykisk ohälsa och brist på framtidstro. Vi möter en stark tjej som skapat sitt eget hem med nya sambon och sina två barn. En nöjd Angelica som älskar att gå till jobbet, som gillar sig själv, trivs med livet och inspirerar med mod och ödmjukhet. Hon betonar att hon haft tur, att hon träffat schyssta människor längs vägen och kan inte nog lyfta vikten av jobbarkompisarna på Skogskyrkogården.

Angelica är djupt tacksam över att hon gav sig själv chansen och menar att Svevia också visade mod när man gjorde förändringen möjlig.

─ Det kan nog vara tveksamt att satsa på någon med en stökig bakgrund. Kanske krävs lite extra engagemang för den som inte följer mallen. Men när det lyckas blir det bra. Vi som av någon anledning hamnat lite utanför systemet är ofta riktiga energiknippen. Vi blir mästare på att överleva med små medel och det gäller för båda parter att förvalta kraften rätt. Det har varit läskigt att slänga sig ut, men värt allt. Mina kompisar på Svevia är också min familj. Bortsett från mina barn är att gå Trygga Vägar det bästa jag gjort. Jag har fått ett jobb, men viktigast är att jag äntligen hittat hem.

Trygga vägar

Utbildningsprogram med praktik på Svevias arbetsplatser i och omkring Stockholm i samarbete med arbetsgivarsamverkan Stockholms Stad.

Riktar sig främst till nyanlända och arbetslösa som av olika anledningar har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden​.

I programmet ingår utbildning, certifieringsutbildningar som behövs för att jobba inom vägbranschen, samt maskinpraktik.

#utbildning / #inkludering / #parkarbete

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER