Samma uppdrag men för olika kunder ger variation

– Norrtälje är en gammal stad med trånga gator, varav många är enkelriktade. Samtidigt som vi gräver och lägger nya rör, måste det gå att med bil komma in och ut från en parkeringsplats alldeles vid ån och en restaurang här bredvid måste kunna få sina leveranser och få sin sophantering att fungera.

– Det är ett komplicerat jobb rent logistiskt. Men det är åtminstone enklare att göra det nu på vintern än på sommaren då det är mycket turister i stan.

Några hundra meter från trappbygget och murrestaureringen pågår ett annat av Lina Norbergs projekt i Norrtälje, alldeles i anslutning till den gamla Brandstationen som håller på att byggas om till en restaurang.

– Vårt uppdrag är bland annat att bygga uteplatser och trappor, rusta upp gångbanorna längs med ån med nytt grus och ny kantsten, anlägga gräsmattor och sätta upp parkbänkar, berättar yrkesarbetaren Håkan Blom.

Trots vinterkylan är arbetet i full gång.
– Vi värmer jorden med hjälp av speciella mattor. Det gör att vi kan jobba även när det är tjäle i marken. Alternativet hade varit att vänta tills att det blir varmare, säger Lina Norberg.

Sedan i fjol svarar Svevia för drift och underhåll av kommunala gator och parker i tätorterna Rimbo och Hallstavik i Norrtälje kommun.

– Därutöver har vi Trafikverkets driftområde Norra Roslagen som består av 60 mil väg, berättar platschefen Annsofi Sjöman med kontor i den gamla vägstationen i Rimbo.

Till sin hjälp har hon två arbetsledare och tre yrkesarbetare, förutom underentreprenörer.

– Jobbet inom driften är hårt årstidsbundet och går i cykler. Nu under vintern är de flest jobben snö- och halkrelaterade. Andra delar av året arbetar vi bland annat med sopning och grönyteskötsel.

Annsofi Sjöman säger att det kan skilja en hel del mellan att arbeta med vinterväghållning för Trafikverket och för en kommun.

– Uppdragen för Trafikverket är ofta mer inarbetade. Det finns en standard som gäller för hela Sverige och tydliga rutiner för när vi exempelvis ska åka ut.

Är det inte så vid kommunala uppdrag?

– Jo, men kommunerna kan ofta vara känsliga för vad enskilda medborgare tycker. Startkriterierna för plogning är ett bra exempel. Enligt avtalet med Norrtälje kommun ska vi åka ut vid tre eller fem centimeter snö, beroende på vilken väg eller gata det är frågan om. När det har snöat 1,5 centimeter händer det ofta att någon enskild invånare ringer till oss eller kommunen och vill ha plogat just där de bor. Det inträffar till och med att folk kommer hit till oss och vill diskutera. Vi får då förklara hur avtalet ser ut. Det kan även bli långa diskussioner med kommunen om vad som står i kontraktet. Vi har väldigt många ögon på oss. För det mesta är det trevliga kontakter.

– En annan skillnad mot att arbeta med en kommun jämfört Trafikverket, är att det inom Trafikverket finns en projektledare för varje driftområde. Dessutom arbetar man på ungefär samma sätt oberoende av driftområde. Mellan kommunerna kan däremot arbetssätten skilja sig ganska mycket åt. Även inom kommunerna kan de variera, beroende på vilken avdelning och projektledare det är som beställer uppdragen. Det är både utmanande och stimulerande.

Lina Norberg:
– Kommuner kan ibland vara osäkra beställare, men det är ofta frågan om mycket intressanta och varierande uppdrag. Har man en god relation med de ansvariga går det dessutom att påverka jobben. Ofta är de intresserade av att få förslag och idéer på vad som bör göras.

– Samtidigt läggs det ett stort ansvar på oss. Jag är därför noga med att få skriftlig bekräftelse på allt. Saker och ting kan förändras snabbt.

Hur då?
– Byter kommunen politisk ledning, efter ett val eller av andra orsaker, kan det vara helt andra prioriteringar som gäller. Kommuner kan också dra tillbaka upphandlingar av helt andra skäl. Jag lägger ner ganska mycket tid på att räkna på jobb som aldrig blir av.

– Samtidigt är de kommunala uppdragen extremt varierande vilket är jätteroligt. Det händer hela tiden nya saker. Variationen och utmaningarna är det som gör det här jobbet så speciellt. Ena dagen reparerar vi en mur i Norrtälje, andra dagen bygger vi ett utegym i Hallstavik eller breddar gångbanor i Rimbo.

Både Annsofi Sjöman och Lina Norberg vittnar om att de senast årens byggboom, inte minst i Stockholmsområdet, har gjort det tuffare att få tag på underentreprenörer.

– Ibland kan det vara svårt att klara topparna. Byggbolagen erbjuder ofta längre kontrakt än vad vi kan göra. Långa kontrakt ger en extra trygghet åt underentreprenörerna. Vi försöker därför se till att de som vi anlitar har kontinuerligt med jobb. Det gör att de stannar kvar, säger Lina Norberg.

Annsofi Sjöman berättar att det är liknande problem på driftsidan, även om kontrakten i allmänhet är längre.

– Framför allt under vintertid kan det vara tufft att få tag på tillräckligt många underentreprenörer. Det är långa vägsträckor som ska tas om hand, samtidigt som snömängden kan variera kraftigt. Ena året snöar det mycket, det andra nästan inte alls.

– Jag tycker dessutom att driftverksamheten – i hela branschen - är dålig på att marknadsföra sig, vilket jag tror försvårar rekryteringen. Vi ska synas så lite som möjligt, allra helst inte alls. Saker och ting ska bara fungera. Med anläggning och husbyggnad är det annorlunda. Där syns det verkligen vad det är man gör.