När snöovädret slog till var E4 knappt framkomlig

På liknande sätt fick hemtjänstpersonal hjälp att ta sig fram till äldre och andra i behov av assistans. Telefonerna till Svevias beredskapshavare gick varma.

– Under det första dygnet kom det flera hundra samtal, sex gånger så många jämfört med normalt, berättar Mattias Eriksson som är arbetsledare för Svevias driftområde Umeå.

Den 11 januari gick SMHI ut med en klass 3-varning för Västernorrland och larmade om förväntat rikligt snöfall under de kommande dagarna i kombination med stark vind, något som kan leda till omfattande drivbildningar och mycket besvärligt väglag. Klass 3-varning var den första på tio år grund av snöfall.

För andra delar av Norrlandskusten gällde klass 2-varning.

– I ungefär samma veva började vi utöka vår styrka jämfört med normalt snöoväder och tog in extra resurser i form av fler förare, plogbilar, hjullastare och väghyvlar. Vi fördubblade bland annat plogningen på E4:an för att på så sätt hålla ett viktigt transportstråk så öppet som möjligt. Övriga resurser arbetade med det mindre vägnätet, berättar Johan Nydahl.

På liknande sätt agerade man i Umeå.

– Vi tog in 30 extra entreprenörer, varav en del var sådana som annars skulle ha plogat skogsbolagsvägar. På grund av det dåliga vädret var det inte aktuellt att köra ut något virke ur skogarna, säger Mattias Eriksson och fortsätter:

– Entreprenörerna och våra egna medarbetare var nyckeln till att vi klarade uppdraget. Alla jobbade mycket och långa pass, gjorde ett hästjobb helt enkelt.

Allvarliga uppmaningar från bland annat länsstyrelser, Trafikverket och kommuner fick många att ställa bilen och hålla sig inomhus.

– Det tyckte inte minst de som körde plogbilarna var ganska skönt. Privatbilister och andra som trots allt gav sig ut på vägarna tog det lugnt och visade bra respekt för de som plogade, vilket är första gången jag har hört talas om det på tio år.

Till och från var sikten mycket dålig, ibland inte mer än några meter. På några ställen gick det inte ens att se vägen framför sig med resultat att flera fordon körde av, även plogbilar. Som tur är skadades ingen allvarligt.

– Vi fick heller inga allvarliga skador på utrustningen. Det var något ploghjul och liknande som gick sönder, men de gick att reparera, berättar Johan Nydahl.

Knappt tre dygn varade det första ovädret. På sina håll blåste det 20 – 30 m/s i vindbyarna.

– Det största problemet var blåsten. Hade det inte blåst så kraftigt hade vi inte haft drivbildningar som försvårade framkomligheten. På många håll föll det dessutom ner träd som gjorde det extra svårt för plogbilarna att komma fram.

Under de första dygnen låg fokus på att få prioriterade vägar så framkomliga som möjligt. När det värsta ovädret dragit förbi väntade mycket arbete med att ta hand om nerfallna träd, med att klippa grenar och rensa efter vägar, bredda vägar, korsningar och vändplatser, siktröja och köra bort snö.

En vecka senare, ungefär lagom till att man hunnit städa upp efter det första snöovädret, kom nästa.

– Nu blev det ännu värre drivbildningar. Mycket snö fastnade runt vägar med höga plogkanter. En del bullerplank tippade nästan av tyngden från all snö som vilade mot dem, berättar Mattias Eriksson.

Under de båda intensiva snöovädren i januari föll det mer snö än normalt utmed Norrlandskusten eller i dess närhet. På sina håll ökade snödjupet upp mot 80 centimeter. I slutet av månaden var snödjupet i exempelvis Aspeå i Ångermanland 139 centimeter och i Vännäs i Västerbotten 125 centimeter.

– Det är mycket snö. Men det var det även 2018 och 2019, men på andra ställen längs med Norrlandskusten, säger Thomas Carlund som är meteorolog på SMHI.

– Efter det första snöovädret i januari blev det på många håll töväder. Det gjorde att snön sjönk ihop en del vilket förklarar varför inte snödjupen är ännu större.

Varför kommer det så mycket snö på en gång?

– Sådant är vädret. Det inträffar med ojämna mellanrum att det kommer ganska mycket snö på en begränsad yta. Vårt väder är väldigt variabelt, och då kan det bli så här.

– Den här gången låg lågtrycken stilla under ganska lång tid istället för att röra på sig. Det gav extra bra förutsättningar för att det skulle komma mycket nederbörd under ett antal dagar.

Går det – utifrån historiska erfarenheter – säga något om hur det blir resten av vintern?

– Nej. Så vitt vi vet har man inte hittat några enkla regler som verkligen fungerar, typ Anders braskar och julen slaskar.

Stämmer det att en centimeter torr snö motsvaras av en millimeter regn?

– Ibland, men med som så mycket annat när det gäller vädret är även det variabelt. Avgörande är temperatur och fuktighet. Är det kallt kan det bli både två och tre centimeter snö av en millimeter regn.