Foto: Charlotta Liedberg

Mer biologisk mångfald med kvävereducerande växter

För att främja den biologiska mångfalden och minska kvävehalten i de dammar som uppstår vid täkter, planterar Svevia kvävereducerande växter. Försöken har pågått sedan 2020 i flera täkter i Västsverige.

Dokument

Miljontals ton stenmaterial används varje år i Svevias verksamhet. Betong och asfalt är smör och bröd på Svevias smörgåsbord och båda består till största delen av krossad sten. Materialet kommer oftast från en täkt, ett specifikt område där det är tillåtet att bryta och spränga loss berg eller gräva ur morän eller grusmaterial.

Lisa Thanner

Lotta Liedberg, Svevia

─ När vi spränger för att få loss berget borrar vi hål och fyller det med sprängmedel, som innehåller kväve. Det allra mesta förgasas och försvinner ut i luften men ibland kan fukt och sprickor i berget göra att lite kväve läcker ner i täktbotten och fastnar där. När vattnet sedan pumpas upp är tanken att växtlighet och sedimentpartiklar ska få resten av kvävet att försvinna. Men det är inte alltid det finns tillräckligt med naturliga växter i en damm, förklarar Lotta Liedberg.

Hon är en av sju råvaruansvariga på Svevia som tillsammans ansvarar för ett 100-tal olika täkter runt om i landet. Hennes upptagningsområde är västra Sverige.

För att hjälpa naturen på traven har Lotta och hennes kollegor i nära samarbete med konsulter och kunniga leverantörer planterat bland annat Gul svärdslilja, Vattenpilört, Igelknopp och Bredkaveldun i en nystartad täkt i Almås utanför Vänersborg.

─ Målet var att hitta växter som inte är för känsliga. Utöver att binda kväve skulle de också passa för att etablera sig på lång sikt. Vi satte drygt 150 växter i Almås och sedan 150 till i en annan täkt i Mellerud.

Lärdomar kommer längs vägen och kunskap växer fram efter hand. Periodvis har Lotta Liedberg haft stora mängder växter hemma på ”kollo” i den egna trädgården, med delar av grannskapet involverad i grönskans tillväxt och välmående.

Arbetet sker direkt i produktionsmiljö och exakta svar är svåra att få. Det går inte att mäta något procentuellt utfall på en Svärdsliljas påverkan på kvävehalten i en damm, levande miljöer påverkas av så många olika saker samtidigt. Men Lotta menar att det finns andra bekräftelser på att arbetet gör skillnad.

─ Vi ser mer av groddjur, fåglar och vilt. Jag är helt övertygad om att växtligheten spelar roll, sterila dammar med lera lockar inte. Vi ser också att vi får lägre kvävevärden i vissa täkter, så visst fungerar det, säger Lotta och fortsätter;

─ Svevias miljöarbete handlar om att ta ansvar. För vår omvärld och för framtida generationer. Det innebär att vi ska minimera negativ miljöpåverkan från verksamhetens arbetsplatser och projekt. Men det handlar också om miljöfrämjande aktiviteter som att gynna biologisk mångfald.

Ett annat exempel på åtgärder är blomstersådda bullervallar. Och planer på att bygga stenrösen för grodor och kräldjur att bo i under vintern för att sedan ha nära till dammen under vår och sommar.

─ Det är en fantastiskt givande del av mitt arbete som råvaruansvarig. En lummig och fin kontrast till tillståndsansökningar och myndighetsbeslut.

Arbetet med att plantera in växter i täktdammarna har gett fler, kanske lite oväntade erfarenheter.

- Att plantera kan vara något av en utmaning. På sommaren funkar det fint men när vi halkade runt i vadarbyxor i november var det inte lika lätt. Vi tänkte inte heller på att växtligheten måste underhållas, att alger skulle växa till och att skötseln kräver att vi måste i och bada i dammarna ganska regelbundet, ler Lotta.

Fakta: Råvaruansvarig

I uppdraget som råvaruansvarig ingår att hitta nya täkter, söka och upprätthålla olika tillstånd, som exempelvis täkttillstånd från Länsstyrelsen eller Mark- och Miljödomstolen. Arbetet med täkter klassas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken så all hantering måste ske med största varsamhet. Det finns en mängd regelverk som omgärdar en täkt. För det företag som fått tillstånd att bryta material i en täkt innebär det att naturmiljön runt täkten ska påverkas så lite som möjligt.

#biologisk mångfald / #täkt / #hållbarhet

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER