Byggarbetsplats Hagastaden - en ö mitt i city

Om bara några år, runt 2030, beräknas Hagastaden innehålla tiotusentals arbetsplatser, flera tusen bostäder, universitet, sjukhus och en tunnelbanestation. Förhoppningen är att den nya stadsdelen ska utvecklas till att bli ett ledande kluster inom ”Life science”.

Sedan i höstas har Svevia arbetat i området med att bland annat anlägga en arbetsgata, bygga en drygt 67 meter lång bro som ska förbinda Hagastaden med den befintliga Solnabron (mellan Stockholm och Solna) och med att förbereda för områdets stora sopsugsanläggning.

Till skillnad mot många andra anläggningsprojekt använder sig Svevia av förhållandevis få underentreprenörer i just det här projektet. Alla
betongarbeten till exempel, görs av bolagets egna medarbetare.

– Vi är cirka 20 Sveviaanställda som arbetar här. Jag tycker att det är både kul och bra att vi är så många. Det ger en extra samhörighet att vi är anställda i samma företag. Dessutom underlättar det jobbet, säger Martin Sundelin som är en av Svevias platschefer i Hagastaden.

Liknande uppfattning har hans platschefskollega Magnus Gustavsson Roos.

– När man känner varandra vet man ofta vad var och en är duktig på. Det gör det enklare att planera och fördela arbetena. Flera av de medarbetare som inte är från Stockholm bor under veckorna i husvagnar på en uppställningsplats i Kungsängen norr om stan.

När I Perspektiv besöker Hagastaden är Svevias personal i full gång med att finjustera gjutformar och armera inför gjutning av brobanan.

– Det krävs en del anpassningar, vilket är kul och gör jobbet varierande. Det är till exempel inte räta vinklar överallt, säger snickaren Joakim Nyberg.

Gjutningen av bron ska ske i två etapper och beräknas ta mellan 15 och 18 timmar per gång.

– Det blir 785 kubikmeter betong i första omgången och 625 i den andra, berättar arbetsledaren David Granberg.

Att få fram rätt mängd betong i tid innebär en utmaning, inte minst i en stad med betydande trafikproblem.

– Vi räknar med att kunna få hit 50 kubikmeter betong i timmen från fabriken norr om stan. Varje bil tar cirka 6,5 kubikmeter. Det innebär att det behövs både många bilar och många körningar.

För att minska risken för att bilarna ska fastna i trafikköer kommer man att börja gjuta extra tidigt på morgonen.

– Men det går inte att undvika rusningstrafiken. Skulle det bli helt stopp i trafiken norrifrån har betongleverantören även en fabrik söder om stan.

Till att börja med kommer den nya bron att användas som en väg, för byggtrafik och underlätta uppförandet av byggnaden ”Forskaren” alldeles intill. Därefter ska den bli en del av Hagaplan och Hagaesplanaden med
träd, planteringar, kantsten och liknande. Få kommer då att uppfatta att det är en bro som de går eller cyklar på.

I utrymmet under bron bygger Svevia ett teknikutrymme för bland annat områdets nya sopsugsstation.

– När vi kom hit i augusti (år 2020 reds anm) var det bergrent. Vi började med att göra en stor undergjutning som pelarfundamenten som bär upp bron, står på, berättar David Granberg.

Under de senaste decennierna har vägbroar ofta byggts med ett brolager som tar upp rörelserna och förhindrar att bron knäcks. En del av de 20 bropelare som bär upp den bro som Svevia håller på att bygga i Hagastaden är istället ledade och kan på det sättet fånga upp rörelser. Enligt beställaren Stockholms stad är konstruktionen mer hållbar och minskar behovet av framtida renoveringar.

– Men det gjorde att armering av pelarna blev lite mer komplicerad än normalt. Beställaren ville även ha släta pelare istället för pelare där man ser brädspår. Det löste vi genom att klä formarna invändigt med en
plastmatta.

I utrymmena under bron ska, förutom själva sopsugen och dess sex containrar, även mindre maskiner som används för till exempel
sopning och snöröjning kunna förvaras.

Sopsugen beräknas, när den är i full gång, hantera 50 ton avfall i veckan som sugs in i någon av avfallscontainrarna med en lufthastighet av 70 kilometer i timmen. Sopsugens rör är cirka 40 centimeter i diameter.

– Golvet i teknikutrymmet, som vi har gjutit, har kuvertfall och är av fiberarmerad betong. Förutom en del förberedelser för ledningsdragningar har vi även byggt ett litet fläktrum. I lokalerna kommer det att finnas
dusch och toalett för de som arbetar där samt elcentral och liknande. Installationsarbetena utför vi med hjälp av underentreprenörer, säger
David Granberg.

En av de stora utmaningarna med att bygga i ett så expansivt område som Hagastaden, där många olika byggentreprenörer är i full
verksamhet samtidigt, är att få logistik, transporter och trånga tidsscheman att fungera. Ytterligare en komplicerande faktor är att det i området bor och verkar ett stort antal vardagsliv som möjligt, trots byggnationerna.

– Att arbeta i city kan vara både svårt och trångt. Ofta tar saker och ting längre tid än annars och kräver speciallösningar, vilket är kostsamt. Vid bygge utanför stan kan vi till exempel ha en hjullastare som vi vid behov
åker och hämtar, och material på ett upplag i närheten. Det går inte mitt inne i stan. Förutom det olämpliga i att ha en massa hjullastare
som kör runt i trafiken finns det inte utrymme för ett upplag. När det i vintras kom mycket snö till exempel, hade vi nästan ingenstans att göra av den, berättar David Granberg.

Alla materialleveranser till de olika projekten i Hagastaden – utom betongbilar – måste gå via Stockholms stads logistiksystem. Varje transport erbjuds därefter en slottid då godset kan levereras.

– Det är för att inte alla ska komma samtidigt. Då skulle det bli kaos. Nu flyter leveranserna ofta på ganska så bra, säger platschef Magnus Gustavsson Roos.

Han beskriver samarbetet och samordningen med övriga entreprenörer
och byggprojekt i området i mycket positiva ordalag.

– Vi har till exempel fått hjälp av en annan av entreprenörerna här, som hade en stor mobil kran på plats, att lyfta en del material när vi inte hade egna möjligheter till det. Vi har också ett bra samarbete och dialog med beställaren Stockholms stad.

Martin Sundelin berättar att det också finns fördelar med att jobba inom ett så stort och avgränsat byggområde.

– För att arbeta mitt i smeten är vi ganska avskärmade och har inte trafiken tätt in på oss. Vi är mitt i city, men samtidigt som på en ö.