Foto: Staffan Björklund

Uppdrag: Utrota Lupinerna i Skellefteå

I sommar bekämpar Svevia lupiner utmed ett flertal vägsträckor i närheten av Skellefteå.
– Vi ska också testa om det genom att så ängsblommor går att försvåra för lupinerna att återkomma, säger entreprenadingenjör Agneta Milton.

Uppdrag

2020-07-03

Effektivisering och modernisering av jordbruket har gjort att dagens åkrar och ängar har mycket lite gemensamt med det gamla kulturlandskapet. Av de ängs- och slåttermarker som fanns i Sverige för exempelvis hundra år sedan, finns det i dag bara en liten del kvar.

– Många skyddsvärda växter, ofta blommor, som en gång i tiden var allmänt förekommande i odlingslandskapet finns numera nästan bara längs med vägkanterna. Miljön där påminner till viss del om det gamla kulturlandskapets, och innebär för dessa växter en chans att överleva, säger Agneta Milton, Svevia.

– I vägkanterna finns det dessutom många insekter som är beroende av vissa typer av blommor för sin överlevnad.

Problemet är bara att även lupiner trivs mycket bra i dessa områden. De växer snabbt och kan bilda en tät vegetation som konkurrerar ut allt i dess närhet. Lupiner sprids dessutom lätt. Fröna kan vila i många år för att plötsligt börja gro när förhållandena är gynnsamma.

Agneta Milton berättar att man utifrån en tidigare gjord inventering runt Skellefteå undersökt diken och satt ut käppar som markerar var olika kontaminerade områden börjar och slutar.

– Vi ska nu schakta bort lupinerna inklusive de översta jordlagren. Avsikten är att alla rotdelar och frön ska tas bort.

Jordmassorna transporteras till en deponi.

– Det gäller att verkligen få bort alla delar av lupinen inklusive dess frö. Spiller man bara lite av jorden när man schaktar, eller är det kvar lite jord i grävmaskinens skopa när den rullar vidare, är det risk för spridning av frö och växtdelar som sedan kan slå rot. Frön kan också spridas av fåglar eller följa med rinnande dikesvatten.

Återfyllningen sker med frisk, näringsfattig, sandig och torr jord innan det sås med ängsflora.

– På en sträcka, där det i princip är en matta av lupiner på båda sidor av vägen, ska vi genomföra ett försök. På en delsträcka återfyller vi enbart med jord, på en annan sår vi även. Vi vill på så sätt undersöka om blomsterängssådden gör det svårare för lupinerna att återetablera sig.

– Det är jättespännande. Jag skulle dock också vilja testa och utvärdera fler metoder att bekämpa lupiner och andra invasiva arter än att schakta. Det finns inte tillräckligt med deponier som kan ta emot all jord som skulle behöva köras bort. Det är dessutom en ekonomisk fråga.

Vilka fler metoder finns det?

– Till exempel att för hand rotrycka lupinerna, att använda bekämpningsmedel som ogräsättika eller att utsätta lupinerna för värmebehandling. Förutom att undersöka hur effektiva de olika metoderna är på att bekämpa invasiva växter, behöver vi även ta reda på hur de påverkar de värdefulla växter och miljöer som vi vill skydda.

Fakta: Invasiva arter och om Lupinprojektet i Skellefteå

Initiativ och finansiering: Trafikverket och Skellefteå kommun står bakom projektet i Skellefteå som ingår i den lokala naturvårdssatsningen (Lona) och finansieras delvis av Naturvårdsverket.

Entreprenör: Svevia

Lupiner: En av flera invasiva växter som breder ut sig runt om i Sverige. Andra exempel är vresros, jättelokan och tromsölokan,

Ett hot mot biologisk mångfald: Gemensamt för alla invasiva främmande arter är att de på något sätt hotar mångfalden av inhemska eller ”ursprungliga” arter. De trivs och sprids i Sverige, just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka. De kan i värsta fall påverka hela ekosystem just genom sin massförekomst.

EU-förordning: Sedan 2015 finns det en EU-förordning om invasiva främmande arter. Syftet är att förhindra att nya invasiva arter kommer in i unionen, och bekämpa de som redan finns här. Därutöver har Naturvårdsverket listat ytterligare främmande arter som är invasiva i Sverige och som anses vara ett stort hot mot den biologiska mångfalden.

#biologisk mångfald / #miljö / #markarbeten

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.