Om Sveriges vägar och infrastruktur
Foto: Svevia
Kartläggning av grundvattnet minskar risken för fel i byggprojekt
Genom att kombinera två olika metoder för att att kartlägga grundvatten minskar risken för fel och förseningar i byggprojekt. Hade metoden använts vid bygget av exempelvis Hallandsåsen och Förbifart Stockholm hade projekttiden kortats väsentligt, bedömer forskarna som utvecklat tekniken.
Spaning
Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH, Lunds universitet, har lett ett arbete med att kombinera två befintliga undersökningsmetoder.
Med variation av vattenförekomst kan det bli knepigt vid olika former av markarbeten som till exempel när det ska schaktas för nya tunnlar, gator och hus. Saknas kunskap om vattenförekomster finns risk för att vissa moment behöver göras om och att projektet drar ut på tiden. I värsta fall kan grundvattnet förorenas eller så kan vägar, byggnader eller broar sätta sig. Med den traditionella metoden utförs kartläggningen genom borrning vilket endast ger punktvis information.
Det Tina Martin och hennes kollegor gjort är att kombinera två tekniker som kallas DCIP, direct current induced polarization, och MRS, magnetic resonance sounding. Genom att avläsa underjordens elektriska och elektromagnetiska egenskaper skapas en 3D-karta av var grundvattnet gömmer sig.
– Det som blir så bra med att kombinera dessa två tekniker är att man får både information om grundvattnets mängd och dess genomsläpplighet, säger Tina Martin.
Enligt Tina Martin är det särskilt viktigt att förstå markens hydrauliska egenskaper, det vill säga hur stora mängd rörligt vatten det finns samt hur lätt vattnet strömmar genom marken.
– Den insikten behövs för att exempelvis dimensionera en schakt för en underfart på ett korrekt sätt för att undvika exempelvis översvämning.
Man behöver också veta om det finns grundvattentillgångar som är känsliga för föroreningar så att lämpliga skyddsåtgärder kan vidtas.
– Men också för att man slippa göra det där det inte behövs, eftersom det blir väldigt dyrt annars, säger hon.
Med en icke-förstörande provning kan också antalet kostsamma provborrningar minskas.
Som en del i arbetet har metoden testats på tre platser i Sverige, nämligen Mjölkalånga nära Finjasjön, vid Börringe utanför Svedala och Hasslerör utanför Mariestad, vilka alla har olika geologiska förutsättningar. Arbetet har hittills utmynnat i presentationer på vetenskapliga workshops och konferenser, och kommer sammanställas i en rapport och en vetenskaplig artikel.
Inom tio år bedömer forskarna att metoden kan börja användas.
Mer fakta om projektet
Finansering: Forskningen har finansierats av Trafikverket med 2.7 miljoner.
Samarbetspartners: Arbetet har gjorts tillsammans med Aarhus universitet (kring MRS) och Universitetet i Milano (databearbetning och inversmodellering)
#grundvatten / #forskning
