Foto: Svevia

Statusen på Sveriges vägtrummor inventeras

Bättre koll på vägtrummornas status ska minska risken för översvämningar.

– Idag är 95 procent av det statliga vägnätet inventerat. Cirka en kvarts miljon vägtrummor är registrerade, säger Håkan Nordlander som är nationell samordnare för vägkropp på Trafikverket.

Spaning

Smältande snö i kombination med stora nederbördsmängder har i vinter gjort att bland annat delar av Småland drabbats av omfattande översvämningar och höga flöden i vattendrag med förstörda källare och bostadshus som resultat.

– Men även en del vägar har skadats, berättar Pär Gustafsson som är arbetschef för Svevia division drift i Jönköping.

– Några vägsträckor har fått stängas av. En äldre mindre väg söder om Eksjö till exempel, har delvis kasat ner i en sjö. Vägen ligger i anslutning till en slänt och är inte byggd enligt dagens krav.

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) håller länsstyrelsen i Jönköpings län på att snabbutreda konsekvenserna av översvämningarna.

Om två år är tanken att den sedan några år tillbaka pågående inventeringen och tillståndsbedömningen av vägtrummorna på det statliga vägnätet ska vara klar.

– Ungefär 95 procent av vägnätet är systematiskt inventerat. I dagsläget finns det cirka en kvarts miljon vägtrummor registrerade i trumregistret, säger Håkan Nordlander.

Har alla trummor hittats?

-Nej. Vi uppskattar att 80 procent av det totala antalet trummor på det inventerade vägnätet har hittats. Det är tveksamt om vi kommer att hitta alla trummor.

Förhoppningen är att databasen med information om vägtrummornas kapacitet, placering och i vilket skick de är i, ska göra det enklare att prioritera och åtgärda brister. Informationen är tillgänglig via den nationella vägdatabasen (NVDB).

Efter tillståndsbedömning - en arbetsuppgift som utförs av entreprenörer inom ramen för Trafikverkets så kallade baskontrakt – delas trummorna in i tre grupper:

  • Åtgärdsbehov inom 0 – 3 år.
  • Behov av åtgärder på sikt (3 – 10 år).
  • God standard, vilket innebär att det inte behövs någon åtgärd inom 10 år.

– För små dimensioner på vägtrummorna kan ställa till med problem. För att bättre klara större skyfall har vi tillsammans med Trafikverket satt som regel att vi, när vi byter en trumma som går genom en väg, ska gå upp en dimension, berättar Pär Gustafsson.

– I kända problemområden kan det hända att vi lägger två rör istället för ett när vi ändå gräver.

Hur snabbt kan vägtrummorna bytas ut?

– Det är en ekonomisk fråga. Trumbyten görs i allmänhet när vi ändå ska göra något annat med vägen, till exempel lägga ny asfalt.

Kalhyggen i anslutning till vägar i kuperad terräng befaras kunna öka översvämningsproblemen.

– Tidigare var det storskog på berget i anslutning till den väg söder om Eksjö som nu delvis har rasat ner i sjön. Sedan några år tillbaka är det ett kalhygge där. Kanske har det bidraget till problemen. När man tar bort träden suger marken inte upp vatten i samma utsträckning som tidigare, säger Pär Gustafsson.

Inom Trafikverket pågår analysarbete kring eventuella problem med kalhyggen i sluttningar i anslutning till vägar och järnvägar, berättar Agne Gunnarsson som är geotekniker på Trafikverket.

– Det kan ta mellan tolv och femton år innan marken, efter en avverkning, har samma uppsugningsförmåga som tidigare.

#vägunderhåll / #klimat

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER